Bakgrunden är att Patienträttsutredningen, som ska lägga fram sitt betänkande nästa vecka, väntas föreslå att begreppet PAL ska avskaffas. PAL, patientansvarig läkare, infördes 1991 och innebär att en läkare ska svara för samordningen och kontinuiteten för patienten.
Sjukhusläkarföreningen och Sylf ville ha kvar PAL, och yrkade i en gemensam motion på att Läkarförbundet ska verka för att PAL-funktionen i stället bibehålls och vidareutvecklas.
– Utredningens förslag kan innebära att andra yrkesgrupper tar över vår roll som spindeln i nätet, förklarade Anna-Karin Stridsman från Sjukhusläkarföreningen. Verksamhetschefen, som har det yttersta ansvaret, är ofta inte läkare utan exempelvis sjuksköterska. I utredningsarbetet har man talat om att utse en »vårdlots«, som kan vara vem som helst. Risken är att vi läkare bara blir något slags konsulter.

CS yrkade avslag på motionen. CS-ledamoten Thomas Flodin anförde i utskottet att PAL har fungerat dåligt på många håll, och att både lagtexten och tillämpningen är oklar.
Att PAL ofta fungerar dåligt i dag är inget skäl för att avskaffa den, svarade Anna-Karin Stridsman:
– Det är bättre att utveckla PAL-funktionen, till exempel genom att definiera när och hur PAL behöver utses. Framför allt för kroniskt sjuka och cancerpatienter, som skickas mellan många olika avdelningar, är det viktigt att det finns en läkare som står för kontinuiteten.
CS var delad i frågan. Fyra CS-ledamöter hade reserverat sig till förmån för motionen, bland dem förbundets förste vice ordförande Marie Wedin:
– Att utredningen kanske föreslår att PAL tas bort är inget skäl att vi ska vika oss, tvärtom, sade hon. Det är bättre att behålla lagtexten och slipa på formerna lokalt.
Motsättningarna kunde inte lösas i utskottet och debatten fortsatte i plenum. Förbundsordförande Eva Nilsson Bågenholm, som varit expert i Patienträttsutredningen, sade att Socialstyrelsen vid två granskningar funnit att det råder stor oklarhet om vem som är PAL. Eftersom PAL funnits så länge och inte fungerat, tyckte hon att begreppet kan tas bort.

Hon avslöjade att begreppet »vårdlots« eliminerats ur betänkandet, där det i stället väntas stå att verksamhetschefen är skyldig att se till att en fast vårdkontakt utses – denna kan vara läkare, men behöver inte vara det.
Flertalet av de som yttrade sig motsatte sig emellertid att läkaren lämnar ifrån sig ansvar. Och Tomas Schultze från Värmlands läkarförening, som själv drabbades av cancer i våras, vittnade om vilket bra stöd han fått av sin PAL:
– Jag har kunnat återvända till honom mellan olika undersökningar och behandlingar, och vetat att han har koll på hela läget. I den situationen vill jag diskutera med en läkare, inte med en sjuksköterska eller en militär.

Till slut formulerade Sjukhusläkarföreningen och Sylf ett nytt yrkande, där de tog bort begreppet PAL men behöll andemeningen: att Läkarförbundet ska verka för att alla patienter ska ha lagstadgad rätt till en fast ansvarig läkare. Den formuleringen kunde även CS bifalla, och den antogs av fullmäktige.




»Det är bättre att utveckla PAL-funktionen, till exempel genom att definiera när och hur PAL behöver utses«, sade Anna-Karin Stridsman (ovan) från Sjukhusläkarföreningen. CS-ledamoten Thomas Flodin menade att PAL har fungerat dåligt. Förste vice ordförande Marie Wedin deltog också i debatten.