Under en period i början av 2000-talet dominerade kvinnliga studenter kraftigt antagningen till läkarlinjen. Det började på sina håll talas om läkare som ett framtida kvinnoyrke, med allt vad det befarades kunna föra med sig av förlorad status och eftersläpande löneutveckling.
De senaste åren har dock trenden vänt. Mer exakt skedde omslaget våren 2006, då ett kvinnoöverskott på 24 procent hösten innan vändes till ett mansöverskott på 13 procent. Även 2007 var det fler män än kvinnor som antogs. I år har åter något fler kvinnor antagits.
En förklaring till att fler män kommit in på senare tid kan vara att högskolorna tillsammans med Verket för högskoleservice, VHS, gjort en mer strikt tolkning av Högskoleförordningens regler om att det underrepresenterade könet bör gynnas vid likvärdiga meriter.
Fram till 2005 räknades ett kön som underrepresenterat när det utgjorde färre än 40 procent av de sökande, vilket bara marginellt påverkade intaget till läkarutbildningen. Vid intagningarna 2006, 2007 och våren 2008 användes i stället så kallad viktad lottning, där sannolikheten att komma in för det underrepresenterade könet stod i omvänd proportion till dess andel av de sökande.
Att skillnaden mellan män och kvinnor i läkarutbildningen jämnats ut vid det senaste intaget hänger troligen samman med att man hösten 2008 åter bytte system. Numera lottar man in varannan man, varannan kvinna när det är fler sökande med lika meriter än vad det finns platser.
– Högskolorna tyckte att det stämde bättre med ambitionen att få en jämn könsfördelning i yrkeslivet att ha en modell som utgår från hur många som börjar på utbildningen än från söktrycket, säger Pierre Bastin, chef för enheten för antagningsproduktion på VHS.
En annan faktor som kan förklara att fler män kommer in på läkarutbildningen är att andelen sökande med maxpoäng från gymnasiet blivit allt större, tack vare att fler utnyttjar möjligheten att läsa upp sina gymnasiebetyg.
– För några år sedan lottades inte 100 procent av de sökande utan några kom in på sina betyg. Det gynnade antagligen kvinnor eftersom de i snitt har högre betyg.
Trots att olika former av könsbaserat urval vid lika jämförelsetal har använts i flera år är rättsläget oklart. Det är exempelvis inte klarlagt om det är könsfördelningen på arbetsmarknaden – som när det gäller läkare fortfarande är mansdominerad – eller vid ansökningen som ska beaktas.
– Vår uppfattning är att det är situationen i arbetslivet som ska stå i fokus. Det finns stöd för den tolkningen i EG-rätten, säger Marie Nordström, jurist på JämO.
Något annat som enligt JämO är viktigt är att åtgärderna inte gör att vissa grupper av sökande i princip blir chanslösa. I somras begärde man ett skadestånd på 100 000 kronor till en kvinna som blivit bortlottad från veterinärutbildningen genom viktad lottning, ett ärende som nu ligger som en grupptalan hos Uppsala tingsrätt. Det finns även en JämO-anmälan gällande det nuvarande systemet från en kvinna som inte kom in på psykologlinjen i Lund. I det fallet har JämO ännu inte tagit ställning.
– Men rent allmänt anser vi att man inte kan tillämpa positiv särbehandling på ett generellt sätt utan en grundlig analys av hur det ser ut på just det området, säger Marie Nordström.
På åtminstone en punkt kommer läget att klarna i och med den nya sammanhållna diskrimineringslag som träder i kraft den 1 januari 2009.
– Man har gjort ett uttryckligt undantag från huvudregeln och sagt att åtgärder som främjar jämställdhet vid tillträde till högskolan inte är förbjudna. Den gamla lagen var inte lika tydlig på den punkten, säger Cafer Uzunel, kansliråd vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.
På utbildningarna följer man noga de rättsliga prövningar som pågår. Karolinska institutet har dock i dagsläget inga planer på att frångå systemet med könsutjämnande urval, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildningen.
– Vi bedömer att det nuvarande systemet ligger närmast intentionen i lagar och förordningar.
På Linköpings universitet har man däremot övergått till att använda högskoleprovet i stället för underrepresenterat kön som skiljekriterium när flera sökande har samma betyg, sedan detta blivit möjligt från hösten 2008.
– Fördelen är att det blir mer förutsägbart. Har du 20,0 i gymnasiebetyg och höga poäng på högskoleprovet vet du att du ligger bra till. Med lottning kan man aldrig veta, säger Ulf Stenport, handläggare på antagningsenheten vid Linköpings universitet.
Oavsett vad domstolarna kommer fram till kan den manliga återhämtningen på läkarutbildningen visa sig bli en parentes. Åtminstone om flickor fortsätter att dominera bland de toppresterande gymnasieeleverna.
– Från och med 2010 blir det en särskild kvot för de som söker enbart på gymnasiebetyg. Då kommer spridningen i betyg antagligen att bli större och utrymmet för könsutjämnande åtgärder mindre, säger Per Lindström ordförande för antagningsrådet vid Umeå universitet.
