Västernorrland, Norrbotten, Sörmland, Uppsala, Värmland och Östergötland är några av de landsting som måste spara i hälso- och sjukvården.
Redan i oktober aviserade Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att cirka hälften av landets landsting planerade att minska sin verksamhet 2009 för att klara ekonomin och det så kallade balanskravet, som innebär att de budgeterade intäkterna ska överstiga de budgeterade kostnaderna. Därefter har situationen försämrats.
Det tycks framför allt som om det är sjukhusen som måste spara, medan primärvården kan räkna med utgiftsökningar i samband med den obligatoriska vårdvalsreformen.
I Region Skåne uppskattas av projektledningsgruppen vårdvalet behöva minst 500 miljoner kronor i anspråk, men endast 150 miljoner är budgeterade, uppger Lars Nevander, ledamot i Läkarförbundets centralstyrelse, CS, och verksam vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Lund (se vidare längre fram).
Proportionellt stora är besparingarna som ska göras i Västernorrland:
– Det talas om ett sparbeting om 361 miljoner kronor som ska betas av fram till 2011. Det ska sättas i relation till en befolkning om 250 000 personer, säger Jonas Wallvik, ordförande i Medelpad läkarförening, vars landsting tvingas lägga cirka 70 miljoner på stafettläkare på grund av vakanser.
Vid Sveriges största sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset Solna/Huddinge, ska 900 tjänster bort, av vilka en tredjedel uppskattas försvinna genom naturlig avgång medan 600 varslas. Cirka en halv miljard kronor ska sparas till och med 2010. Stockholms läkarförening, som förbereder sig för förhandlingar, vill värna såväl återväxten som äldre läkares möjligheter att stanna kvar eller erbjudas generösa paket i form av avgångsvederlag och/eller fortbildning till bristspecialiteter.
– Det vi kan hoppas på är en öppen och nära dialog med arbetsgivaren där vi spelar med öppna kort, säger Thomas Flodin, ordförande i Stockholm läkarförening och ledamot i CS, som avfärdar att »produktivitetshöjande åtgärder inom schemaläggning, bemanning och arbetsrutiner«, som Karolinska sjukhuset flaggat för i ett pressmeddelande i förra veckan, skulle kunna vara en fungerande medicin.
Christina Berntsson, Kvinnokliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra, ordförande i Göteborgs läkarförening och ledamot i CS, berättar att Västra Götalands ekonomi i grunden är god, och att man inte gör något drastiskt under 2009, men att Göteborgs sjukhus har stora problem.
– 2008 gick sjukhusen i Västra Götaland med underskott redan före krisen. Man tar ut problemen framför allt på internmedicin och geriatrik, det vill säga svaga grupper; det är oansvarigt, säger Christina Berntsson.
70–90 vårdplatser läggs ner på Sahlgrenska under 2008 inom medicin, geriatrik och kardiologi, av vilka cirka två tredjedelar redan försvunnit.
– På Östra sjukhuset har vi nu 30–50 överbeläggningar, vilket har resulterat i en arbetsmiljö som är vidrig. Att få ekonomin i balans drabbar till sist patienten. Politiker eldar på med vårdgarantin, framför allt vad gäller kirurgi/ortopedi, samtidigt som man nu stänger medicin- och geriatrikavdelningar, säger Christina Berntsson, som befarar att följdverkningarna av den ekonomiska krisen kan bli att samarbetet med kommunen försvåras.
– Om kommunen sedan skär i den kommunala hemvården kan effekten bli att äldre sjuka ligger kvar på sjukusen.
Läkarförbundet kräver utökade statsbidrag till hälso- och sjukvården om 5 miljarder för 2009 och ytterligare 8 miljarder för 2010 (se LT nr 50/2008, sidorna 3620-1). Det är ett krav som Lars Nevander i Lund upprepar, samtidigt ger han den borgerliga »femklövern« i Skåne en känga:
– Grunden till Skånes elände är att man satsar mindre pengar på vården än generellt i Sveriges landsting, med 10,39 kronor i skatt vilket är långt under genomsnittet. Det betyder att det är mycket svårare för Skåne att komma i balans. Region Skåne ska 2009 beta av ett underskott totalt på 600 miljoner kronor i hälso- och sjukvården samtidigt som man inför vårdval i primärvården, säger Lars Nevander och framhåller att besparingen motsvarar 1 200 tjänster.
Parallellt pågår en sammanslagning av klinikerna vid universitetssjukhusen i Lund respektive Malmö.
Lars Nevander är kritisk till vad Stockholms före detta landstingsdirektör Sören Olofsson nu försöker upprepa i Skåne.
– Effektiviseringar måste man göra nere på golvet. Besparingar kan man bara få hem genom omsorg om sina pengar, där man på vårdpersonalens initiativ i en kedja får tag på tidstjuvarna, säger Lars Nevander som får medhåll av ekonomiprofessor Lars Söderström:
– Stora organisationer blir tungrodda och det är svårt att hålla kostnadskontrollen, upprepar Lars Söderström, vars forskning visar att den optimala storleken på sjukhus är 300–400 sängplatser (se LT nr 9/2008, sidorna 604-5) .
