– Tanken är ju god, att man ska försöka se till att patienter inte får fel kombination av läkemedel. Problemet är att när det sker på apoteket så blir det en efterkontroll som kan göra att det blir svårt för patienten att veta vad som egentligen gäller. Vi vill ju att den typen av varningssystem ska finnas i journalsystemet så att det blir rätt från början, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Argumentet att det är komplicerat att införa systemet i alla landstingens olika journalsystem menar hon inte håller.
– Det är klart att det går om man bara satsar pengar på det och verkligen vill. Med dagens IT-system borde det inte vara något som helst problem. Dels har vi ju en nationell IT-strategi för landstingen och dels har landstingen samarbetsorgan när det gäller it-frågor, säger hon.
I stället för en förbättring av läkemedelsanvändningen kan resultatet bli det motsatta, varnar hon.
– Det som är problemet med den här efterkontrollen är att patienterna blir oroade och inte riktigt vet vad de ska tro på. Ska de tro på läkaren, ska de tro på apoteket? Något som kan göra att behandlingen faktiskt försämras på grund av det, säger hon.
Eva Nilsson Bågenholm och Läkarförbundet menar att det är en felsatsning av regeringen att låta Apoteket utveckla expeditionsstödet.
– Det finns en nationell IT-satsning för sjukvården så det borde inte vara svårare att lägga pengarna där. Om man nu verkligen är så angelägen om att få en bättre läkemedelsförskrivning så bör man ju se till att hjälpa förskrivarna. Om inte förskrivaren gör rätt från början blir ju varje kontrollsystem otympligt och ineffektivt, säger hon.
