Björn Druse konstaterar att läkare normalt sett inte är en särskilt konjunkturkänslig yrkesgrupp, eftersom basala behov som hälso- och sjukvård inte försvinner för att tiderna blir sämre. Samtidigt försämras landstingens ekonomi i rask takt, och när det aviseras besparingar på hundratals miljoner är förstås ingen personalkategori immun.
Ett försämrat arbetsmarknadsläge skulle kunna påverka förbundets ekonomi på flera sätt, menar Björn Druse:
– En effekt kan bli att vi får mer att göra med att stödja personal som riskerar uppsägning. Det är en viktig komponent i den service som medlemmarna betalar för, men det drar stora resurser. Å andra sidan kan intäkterna bli större genom en ökad medlemstillströmning.
Björn Druse är även ekonomichef för Läkartidningen. Även för tidningens del är det svårt att sia om krisens effekter, menar han.
– När företag går sämre är det normalt att spara in på annonseringen. Samtidigt går läkemedelsföretag ofta bra i lågkonjunkturer eftersom folk konsumerar mer läkemedel. Vi vet också att flera breda preparat kommer ut på marknaden nästa år som kan ge en ökad annonsering.
Enligt budget kommer förbundets kärnverksamheter att gå med ett minus på 12,9 miljoner kronor i år, medan prognosen för Läkartidningen är ett överskott på 10,4 miljoner. Netto blir underskottet för driften 2,5 miljoner, en siffra som enligt Björn Druse ligger fast.
– Vi har i dag inga bättre besked än då vi la budgeten. Men om vi får ny information kommer vi att revidera den.
På finanssidan räknar Läkarförbundet trots krisen med ett positivt resultat.
– Börsen har varit så nedtryckt att vi med stor sannolikhet får en rekyl nästa år.
Björn Druse, Sveriges läkarförbunds ekonomidirektör.
Läkarförbundets hus i Stockholm.
