Han är en doldis, ett spektakulärt yrkesliv till trots. Louis Riddez, 57, har gjort mängder av internationella humanitära uppdrag, huvudsakligen för Internationella rödakorskommittén (ICRC). Han ingår också som medicinsk expert i den nationella stödstyrkan, som vid årsskiftet fick ny huvudman: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) (se LT nr 32/2008, sidorna 2156-9).
Till vardags är han docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet, och kirurg vid Karolinska Universitetssjukhusets Trauma- och gastrocentrum kirurgi, som sedan 2007 har hela Stockholm som upptagningsområde för svårt skadade.
Louis Riddez framhåller att trauma är den främsta dödsorsaken i åldrarna upp till 44 år. »Lyckligtvis dör man sällan i cancer eller hjärtsjukdomar i de lägre åldrarna, och när man blir äldre får man mer vett vilket skyddar mot olyckor«. Däremot förekommer olyckor och en hel del grovt våld. Den traumaforskning som för närvarande pågår tittar bland annat på vilka skador som sker i samband med våld och vilka skador som kan definieras som mordförsök, ett arbete som är planerat att publiceras under året.
– Även om Sverige är ett fredligt land, så har vi oproportionerligt mycket våld per 100000 invånare i jämförelse med länder som Storbritannien, Spanien och Frankrike, berättar Louis Riddez, som själv föddes i Paris men kom till Sverige som ettåring.
– Vi tittar i vår forskning mycket på misshandel orsakad av både vasst och trubbigt våld, och har samlat på oss gott om data.
Louis Riddez efterträder som medicinsk redaktör Jon Ahlberg, som fortsätter att bevaka patientsäkerhetsfrågor.
Vilka frågor vill du lyfta i Läkartidningen?
– Jag kommer att fortsätta fånga upp nya artiklar i internationell medicinsk press, och göra dem tillgängliga för en större publik. En annan viktig uppgift är att informera om kirurgi för icke-kirurger och om »den lilla traumalogin« – vardagsvurporna i hemmiljö och hur dessa handläggs, vilka fall man klarar själv och vilka som bör remitteras.
– Jag kommer också att använda mitt nätverk och lyfta internationell hälsa, och det arbete man gör på IHCAR (institutionen för folkhälsovetenskap, Internationell hälsa, Karolinska institutet).
Vilka är de viktigaste läkarfrågorna?
– Att läkarutbildningen fortsätter att erbjuda en bred basutbildning. Subspecialiteterna tenderar att komma in för tidigt.
