Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade i somras ett ramavtal som började gälla från första juli 2008. Avtalet innebär att företagshälsovården ska kunna ge den yrkesarbetande befolkningen primärvård om landsting, arbetsgivare och individ så önskar. Regeringen vill engagera företagshälsovården för att få ner ohälsotalen.
Reformen har dock stött på patrull såväl hos landstingen som inom företagshälsovården. Landstingen tycks inte vilja avhända sig uppdrag till företagshälsovården, samtidigt som företagshälsovården ogärna åtar sig ett brett primärvårdsuppdrag, utan föredrar att koncentrera sig på sin specialitet – yrkesrelaterad medicin.
– Det är tre miljarder avsatta i Socialdepartementets budget, men inte en krona har spenderats. Stockholms läns landsting vill inte avvara pengar från landstingsbudgeten, medan Halland utreder frågan, säger Jan Rosén, ordförande i Svenska företagsläkarföreningen.
– Vi har kommit med olika erbjudanden, eftersom det krävs olika lösningar i varje landsting, men landstingen vill inte släppa ifrån sig kontrollen av något vårduppdrag. Eftersom inget händer tycker vi nu att det är dags för en statlig lösning tillsammans med Försäkringskassan, fortsätter Jan Rosén.
SKL är i sluttampen av en kartläggning av hur landstingen och regionerna förhåller sig till att sluta avtal med företagshälsorna. Anna Östbom, avdelningen för vård och hälsa, vill ännu inte uttala sig om resultaten av enkäten. Hon kan dock inte peka på ett enda landsting eller region som nappat på erbjudandet att i utbyte mot statliga subventioner anlita företagshälsovården för den så kallade första linjens vård.
– Det har gått rykten om att Halland skulle införa detta. Men det ser lite svagt ut just nu. I dagsläget vet vi inte, säger Anna Östbom, medan Landstinget Halland avböjer att kommentera trots flera förfrågningar till nämndsdirektör Jörgen Preuss.
Jämtlands och Värmlands landsting har sagt nej till att lägga ut primärvård på företagshälsorna (se ovan). Men generellt tycks landstingen skjuta på besluten i frågan då man för närvarande är fullt upptagna med att införa vårdval.
– Man vet inte hur man ska få ihop frågan med vårdvalet. Den andra omständigheten är att svensk företagshälsovård har varit väldigt tydlig med att man inte tar på sig hela uppdraget, säger Anna Östbom.
– Om grundtanken är att vårdgivare ska ta helheten, och man i företagshälsovården bara vill ta på sig en speciell funktion, är det inte säkert att landstingen tycker att det är intressant, även om möjligheten finns att göra flera upphandlingar.
Jan Rosén bekräftar att man ogärna åtar sig ett fullt primärvårdsuppdrag:
– Jag har gjort en medlemsenkät. I hela landet ansåg 90 procent av företagsläkarna att »barn och äldre ska vi inte behandla inom företagshälsovården«. Rehabilitering är vår specialitet.
Ned Carter arbetar på avdelningen för arbetsgivarpolitik vid SKL.
Tycker du att förslaget är bra, att företagshälsovården också ska bedriva viss primärvård?
– Det har jag ingen kommentar till, utan kan bara hänvisa till den överenskommelse som SKL gjort med regeringen. Vi brukar rekommendera våra medlemmar att göra en noga analys av för- och nackdelar, vilka behov man har, säger Ned Carter och fortsätter:
– Primärvårdstjänster ingår i vår analys av strategier och långsiktiga målsättningar.
Frågan är om landstingen vill släppa ifrån sig primärvården, säger Sture Wallmon, sakkunnig på socialdepartementet. Han tillhör dem som anser att »något måste hända«, och som till och med förordar ett obligatorium: att företagshälsovården ska bli obligatorisk.
– Sett från regeringens sida är man intresserad av att utvecklingen av företagshälsovården ska fullföljas. Jag vågar även säga att det finns ett intresse från arbetsmarknadens parter att det händer något, om inte frivilligheten fungerar i överenskommelsen. Givetvis måste något hända. Frågan om obligatorium har kommit upp i flera utredningar, men hittills har ingen regering drivit den frågan, säger Sture Wallmon.
Ute i landet avvaktar man. Christina Johansson, chef för landstingshälsan i Värmland, berättar att man i Värmland sedan flera år tillbaka arbetar i ett framgångsrikt koncept, där landstinget köper privat företagshälsovård.
– Vårdcentralerna kan skicka remisser till företagshälsovården i yrkesrelaterade frågor. Det är en modell som vi tänker bygga vidare på. Däremot känner jag inte till något landsting som planerar lägga första linjens sjukvård på företagshälsorna.
I Värmland, liksom i andra landsting, efterlyser man ett klarläggande kring hur vårdvalet ska kombineras med företags- och rehabiliteringsreformen. I vårdvalet har inte arbetsgivaren tilldelats någon roll, medan i företagshälsovårdsreformen denna utgör en av de tre finansiärerna av vården, tillsammans med stat och landsting.
– Frågan är hur dessa båda reformer hänger ihop, säger Christina Johansson.


Anna Östbom



Jan Rosén