Det säger Carl-Gustaf Elinder, chef för njurkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och ordförande i sjukhusets läkemedelsråd.

Samtliga universitetssjukhus i Sverige åläggs nu besparingar och värst ute är Karolinska.
– Vi ska minska personalen med 900 personer. Det kan komma att resultera i färre vårdplatser och flera avdelningar som är stängda under längre tid i sommar. Jag befarar att detta kommer att gå ut över vårdkvaliteten.

Det finns redan flera fall där patienter har avlidit på sjukhuset på grund av brist på intensivvårdsplatser, berättar Carl-Gustaf Elinder.
Han efterlyser en seriös diskussion inom landstinget om hur de begränsade resurserna ska fördelas. Men inte heller i Stockholm finns något större intresse för horisontella prioriteringar.
– Den här typen av strukturerad övergripande prioritering har inte varit så framgångsrik. Jag har i klart minne de diskussioner som man hade i Östergötland för ett antal år sedan, säger Mona Boström, landstingsdirektör i Stockholms läns landsting.
I stället förordar hon en mer traditionell arbetseffektivisering för att frigöra resurser.
– Vi jobbar med »lean care«, vilket innebär att man organiserar arbetet och använder kompetenser på ett annat sätt och tar bort tidstjuvar. Man gör rätt saker i rätt ordning, vilket gör att man kan göra väldigt mycket mer. Det betyder kortsiktigt att vi kan gör mer med färre medarbetare och långsiktigt möta ett större behov utan att öka antalet anställda.
– Jag tror inte att jag tar i för mycket om jag säger att det finns 10 procent i potential i hela vården, säger Mona Boström.

Carl-Gustaf Elinder är tveksam.
– Vi har redan dragit ner kostnaderna. Det är klart att det finns alltid lite mer att hämta. Allt är inte supereffektivt hos oss, det vore ju fel att påstå. Men besparingarna är ganska kraftiga i år, det är mer än det brukar vara, säger han.