Gazaremsan har gott om välutbildade men arbetslösa läkare, vilket innebär att humanitära hjälporganisationer under Gazakrisen kunde rekrytera läkare på plats.
– Ett 170-tal läkare väntade i närheten av gränsövergången Rafah mellan Egypten och Gazaremsan. De flesta hade kommit från Kairo och Alexandria och väntade på att få tillträde, berättar Dan Sermand, generalsekretare för Läkare utan gränser, del i det internationella nätverket Médecins Sans Frontières, MSF.

Dan Sermand ingick i en förtrupp som tidigt under Gazakrisen och den israeliska militära offensiven rekognoscerade förutsättningarna för hjälpinsatser. Han kunde konstatera att solidaritetsaktionerna från den muslimska världen var massiva, inte minst från de stora oljeländerna. Mängder av förnödenheter fanns bunkrade på land och ute på fartyg i bukten.
Intresset inom den svenska läkarkåren för att volontera under Gazakrisen var mer begränsat, enligt Eugene Bu-shayija, rekryteringsansvarig på Läkare utan gränser. Han relaterar till reaktionerna efter tsunamin.
– Jag har funderat mycket över skillnaderna. Jämfört med efter tsunamin så har spontanansökningarna vid den här humanitära krisen varit mycket få.
– Handlar det om kontexten – det vill säga naturkatastrof respektive krig? Eller bryr sig folk i Sverige generellt mindre om Gaza? Ett problem är naturligtvis att Mellanösternkonflikten har blivit så känslig att ingenting kan sägas utan att något av lägren riskerar anklagas av det andra för fientlighet, säger Eugene Bushayija.

Läkare utan gränser önskar generellt rekrytera fler bland den växande gruppen svenska läkare med utländsk bakgrund. Hittills har arbetet gått relativt trögt.
– Vi söker framför allt arabisktalande läkare. Men vi hör inte av dem. Vi vet inte heller om de har andra kanaler för sitt engagemang, säger Eugene Bushayija.
Läkare utan gränser kunde dock rekrytera läkare på plats i Gaza City för sitt arbete i anslutning till Shifasjukhuset. Arbetet utfördes i uppblåsbara luftkonditionerade tält, med tillgång till tolv sängplatser.
Man opererade bland annat brännskador och avlägsnade föremål från kroppsdelar. Framför allt efterfrågades kirurger specialiserade på kärlkirurgi.
Sjuksköterskan Marie Jenneteg ansvarade bland annat för rekryteringen av sjuksköterskor, en grupp som i Gaza city är mer av en bristvara än läkare.
– I Mellanöstern är det doktorn som räknas, säger Marie Jenneteg, som är en av landets mest rutinerade katastrofsjuksköterskor.

MSF:s räddningspersonal och medicinsk personal gjorde närmare 1300 ingripanden under de tre veckor långa striderna. Det motsvarar tre års arbete under normala omständigheter, uppger organisationen.


Kirurgen Fawzi al-Ayoubi, Universitetssjukhuset i Linköping, rekryterades på plats av Läkare utan gränser/Médecins Sans Frontières. Foto: Francois Dumont



I uppblåsbara tält opererade man bland annat brännskador och avlägsnade föremål från kroppsdelar. Foto: Francois Dumont



Dan Sermand, generalsekreterare för Läkare utan gränser.