Inga patientkontakter för morddömd student i Uppsala

Läkartidningen har kunnat bekräfta uppgiften att en man som dömts för ett uppmärksammat mord med nazistiska förtecken 1999 i vår antagits till läkarutbildningen på Uppsala universitet.
Mannen antogs 2007 till läkarutbildningen vid Karolinska institutet, KI, men blev av med sin plats sedan det framkommit att han förfalskat sina gymnasiebetyg. Nu har han kompletterat sina betyg och kommit in på korrekt sätt i Uppsala.
Redan när han antogs på KI sa Socialstyrelsen att mannen aldrig skulle få någon legitimation, eftersom det skulle skada förtroendet för vårdens personal. Nu har Socialstyrelsen meddelat att man inte heller kommer att bevilja undantag från legitimationsplikten för mannen så att han kan göra sin AT-tjänst.
Däremot har Socialstyrelsen ingen möjlighet att förhindra att den morddömde studenten har patientkontakter inom ramen för praktikmomenten, den så kallade verksamhetsförlagda utbildningen.
– När KI frågade om vår åsikt svarade vi att eftersom han inte har samhällets förtroende att arbeta som läkare borde det innebära att även verksamhetsförlagd utbildning är olämplig. Men detta är en rekommendation, något beslut har vi inget mandat att fatta, säger Thomas Tegenfeldt, chef för enheten för behörighet och patientsäkerhet på Socialstyrelsen.

Uppsala universitet ger inga kommentarer alls kring den aktuella studenten, och kan därför inte heller garantera att inga patientkontakter kommer att uppstå.
– Vi har en student på läkarutbildningen som har skyddad identitet. Vi kan inte säga något om den personen, oavsett vad det handlar om, utan att bryta mot lagen, säger tf informationschef Urban Lindberg.
Christer Sjöstrand, jurist på Högskoleverket, bedömer att Uppsala universitet, nu när mannen väl börjat på utbildningen, får svårt att utestänga honom från praktikdelen.
– Enligt högskolelagen får en student avskiljas från sin utbildning bara om det finns en påtaglig risk att han eller hon skadar annan person eller egendom.
Avskiljandet gäller i så fall hela utbildningen; någon möjlighet att avskilja från ett särskilt moment finns inte, enligt Christer Sjöstrand.
Att man begått ett allvarligt brott mot person skulle visserligen kunna vara en grund för avskiljande.
– Men det är risken i dag, i utbildningssituationen, man bedömer.
När det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen har dock även landstingen ett ord med i laget, och Uppsala läns landsting har tydligt sagt ifrån att man inte vill ta emot studenten som praktikant.
– Vi har noterat skrivningen från Socialstyrelsen att det inte är lämpligt att en person som dömts för ett så allvarligt brott som mord har patient– vårdgivarrelationer. Vi ser det som en anvisning och har beslutat att det inte är aktuellt att en sådan person skulle göra praktik i vårt landsting, säger Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Björn Ragnarsson säger att han förutsätter att Uppsala universitet kommer att förvarna landstinget om en student som dömts för mord blir aktuell för praktik. Den nu antagne mannens skyddade identitet utgör dock en komplicerande faktor. Uppgiften om hans rätta identitet får inte utan vidare spridas inom universitetet eller till andra myndigheter.
Identitetsuppgifterna kan dock flyttas över till landstinget med bibehållen sekretess om det bedöms nödvändigt, säger Per Abrahamsson, biträdande chefsjurist vid Uppsala universitet.
– Om en annan myndighet anser att den behöver känna till identiteten på en viss student för att fullfölja sitt uppdrag måste vi förstås kolla upp det.
Får mannen inte delta i praktiken lär han aldrig kunna kvittera ut någon examen. Godkänd praktik är nämligen ett grundkrav vid alla landets läkarutbildningar.
– Praktik krävs för att få examen. Det är ett oavvisligt krav, säger Mats Hammar, dekan för medicinska fakulteten vid Linköpings universitet.