»Lönsamt satsa på psykisk hälsa«

I kristider som dessa är det viktigare än någonsin att satsa offensivt på bättre psykisk hälsa. Det säger Cary Cooper när Läkartidningen träffar honom i Stockholm i slutet av februari.
Cary Cooper är professor i organisationspsykologi och hälsa vid Lancaster University i England, och han har lett en mycket ambitiös och originell brittisk framtidsstudie med fokus på nationens mentala kapital. Slutrapporten, »Mental capital and wellbeing«, överlämnades i höstas till den brittiska regeringen, och nu är Cooper här med en delegation för att presentera resultaten för bland andra arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin och folkhälsominister Maria Larsson.
En persons mentala kapital definieras som personens samlade intellektuella och emotionella tillgångar:
– Man kan se det som ett bankkonto, förklarar Cary Cooper. Du föds med ett visst mentalt kapital, och sedan kan det öka eller minska beroende på vad som händer dig under livet.

Bakom rapporten står Government Office for Science, en i internationell jämförelse unik institution, som instiftades av Tony Blair för att ge den brittiska regeringen råd och beslutsunderlag i vetenskapliga framtidsfrågor. Byrån har tidigare lett arbetet med uppmärksammade framtidsstudier om bland annat den globala livsmedelskrisen, hållbar energianvändning och hur man ska tackla fetmaepidemin.

Arbetet med den nya rapporten har tagit två år och engagerat över 400 experter från de mest skilda områden, allt från genetik och neurovetenskap till systemanalys och ekonomi. Grundtanken är att medborgarnas mentala kapital ska ses som minst lika viktigt som landets materiella tillgångar. Rapporten formulerar därför en rad förslag som syftar till att stärka och förverkliga detta mentala kapital i olika skeden av livet:
Tidig upptäckt och stöd till barn med inlärningssvårigheter är en högprioriterad åtgärd som ger stor utdelning. 4–8 procent av alla barn har dyslexi, och nästan lika många har dyskalkyli, alltså »sifferblindhet«. Med rätt hjälp ökar deras möjligheter att klara studier och arbete dramatiskt.

Depression är i dag en av de vanligaste sjukdomarna bland vuxna britter. Om alla som lider av depression skulle få evidensbaserad behandling, skulle de samhällsekonomiska vinsterna av detta vida överstiga kostnaderna.
Om 30 år väntas 1,4 miljoner britter vara dementa, dubbelt så många som i dag. Orsaken är att allt fler lever allt längre. Rapporten föreslår satsningar på forskning som kan leda till tidig upptäckt och bättre behandling av demens, men också åtgärder som gör det möjligt för de äldre att spela en mer aktiv roll i samhället.
Cary Coopers eget specialområde är arbetslivet. Där föreslår rapporten bland annat att alla företag och organisationer ska genomföra årliga revisioner av stress och välbefinnande, att företagshälsovård och primärvård samordnas för bättre diagnos och behandling av arbetsrelaterad stress och att alla anställda ska få rätt att begära flexibla arbetstider.
– Alla åtgärder vi föreslår är kostnadsberäknade av oberoende ekonomer, och vi redovisar bara de förslag som är bevisat kostnadseffektiva, understryker Cary Cooper. Att göra en årlig hälsorevision ger exempelvis två pund i utdelning för varje satsat pund, även om företaget inte vidtar några åtgärder utifrån vad som framkommit. Om företaget dessutom åtgärdar problemen, stiger utdelningen till 3–5 pund.
– Att ge alla anställda rätt att skriva kontrakt med arbetsgivaren om flexibla arbetstider, och i förekommande fall möjlighet att delvis arbeta hemifrån, skulle ge ännu större utdelning – uppskattningsvis 5–7 gånger insatsen.
Många av de föreslagna åtgärderna i arbetslivet har den fördelen att de ger pengarna tillbaka snabbt. Modellen med årliga hälsorevisioner har bland annat testats i kommunförvaltningen i Somerset, berättar han. Där upptäckte man problem med socialsekreterarnas arbetsbelastning, och när man rättat till dessa minskade frånvaron så mycket att kommunen på två år sparade in fyra gånger så mycket som åtgärderna hade kostat.
Andra åtgärder, som tidig upptäckt av dyslexi och dyskalkyli eller bättre depressionsbehandling, blir däremot kostnadseffektiva först på medellång eller lång sikt. Men då blir vinsterna mycket stora, både för samhället och för de enskilda, säger Cary Cooper.