Omfördelning av resurser väntar Skånes primärvård

Region Skåne lägger minst pengar på primärvården per capita av Sveriges alla landsting och regioner, enligt Sveriges Kommuner och Landstings statistik. Med »Hälsoval Skåne« hoppas man komma upp på en genomsnittsnivå.
Pengarna, framöver i snitt 2 200 kronor per patient och år, ska följa patienterna med störst vårdbehov, utifrån diagnoser och socioekonomisk viktning (se artikel intill). Detta enligt en tvärpolitisk skånsk överenskommelse, där socialdemokraterna villkorade med ett litet »hälso-« framför »valet« för att undvika associationer till den stockholmska modellen.
Med djupa ohälsofickor fokuserar politik och administration på att fördela de begränsade resurserna utifrån behov.

– Tanken är att resurser fördelas efter sjuklighet – där har vi hälso- och sjukvårdslagen att vila på, säger Magnus Kåregård, distriktsläkare och medicinskt ansvarig, Hälsoval Skåne, som flaggar för att det kan bli »en betydande omfördelning i Skåne«, där man tidigare haft 100 offentligt drivna vårdenheter och ett 30-tal privata enheter.
Region Skåne kalkylerar nu med ytterligare 20–35 nya ackrediterade enheter, som väntas konkurrensutsätta verksamhet framför allt i de privatläkartäta Malmö och Helsingborgsregionerna.
– Det nya i vårt system är att vi kommer fördela nästan alla pengar utifrån behov, dels utifrån ohälsa, dels utifrån riskbenägenhet för ohälsa.
– Hälsovalet blir betydligt mer rättvist än vad det är i dag. Välsituerade områden, där efterfrågan är större än behoven, kommer att få minskade resurser, medan vårdtunga områden får mer. Vi ser inte värdena på individnivå, utan vårdenheten får ett medelvärde.

Det var Hallands vårdval, med ett stort basuppdrag och fokus på närsjukvård, som skåningarna initialt siktade mot. Praktiken har dock satt käppar i hjulet. Skåne har varken ekonomi, tillräckligt homogen och välmående befolkning eller en vårdinfrastruktur eller kultur för att uppnå detta.
– Halland har en mer homogen befolkning och har samtidigt väldigt mycket mer resurser i primärvården. De har snart nått dit vi vill komma, att få ut specialisterna från sjukhusen.
– Utgångspunkten i Skåne är tyvärr att vi börjar från ett bottenläge. Vi är i ett första steg att bygga ut primärvården, men vill på sikt omfatta all närsjukvård. Med detta första steg närmar vi oss den genomsnittliga nivån på primärvård i landet, säger Magnus Kåregård.

Ackreditering i Hälsoval Skåne kräver – på grund av jourtvång – i praktiken en vårdenhet om minst tre läkare (varav minst en specialist i allmänmedicin), som knyter kontakt med psykolog och sjukgymnast.
Allmänläkare hade hoppats på generösare villkor, för att kunna starta till exempel kooperativ, berättar Staffan Larsson, distriktsläkare och facklig företrädare, Vårdcentralen, Lundbergsgatan, Malmö.
– Systemet är inte konstruerat för en enstaka läkare eller exempelvis sjukgymnaster, svarar Magnus Kåregård:
– Tanken är man ska jobba många professioner tillsammans i team kring en patient. I Hälsoval Skåne ska patientens behov kunna tillgodoses på ett och samma ställe.
– Vår konstruktion är att vi vill ha ett brett åtagande, till skillnad från i Stockholm. Vi vill att enheten ska svara mot patientens behov, och kunna erbjuda till exempel psykologhjälp. Då blir enheterna större än husläkarmottagningar.
Skånes privatläkarförening har överklagat regionstyrelsens beslut i länsrätten om kostnadsersättningen i Hälsoval Skåne, som man anser bryter mot lagen om etableringsfrihet, avtalslagen och mot patientsekretess (se LT nr 11/2009, sidan 740).