Region Skåne blir först ut i Sverige med att använda ett så kallat ACG Case-Mix- system i full skala. Det är en individbaserad modell för att förutsäga vårdbehov. Med detta kan man också analysera per vårdgivare. Syftet är att bättre beskriva den samlade sjukdomsbördan, och därmed storleken på den vårdpeng som följer patienten till den vårdenhet där han eller hon listat sig. I Hälsoval Skåne grupplaceras nu individer utifrån sin speciella kombination av sjukdomsmönster.
Instrumentet har ursprungligen utvecklats av barnläkare vid Johns Hopkins-universitetet i USA, och används där huvudsakligen inom sjukförsäkringsvärlden. Under cirka tio års tid har instrumentet prövats fläckvis runt om i Sverige. Det är först nu som systemet kommer att prövas som metod för resursfördelning i ett helt landsting.
– Europeisk forskning på området saknas i stort sett, säger Lars Borgquist, distriktsläkare och professor i allmänmedicin, Linköpings universitet.
I ett forskningsprojekt i Östergötland har man anpassat ACG-instrumentet till svenska förhållanden genom att utarbeta svenska vikter med hjälp av KPP-systemet (kostnad per patient). Men Östergötland har en liten befolkning. Det är önskvärt med ett större patientunderlag för en säkrare bedömning.
Lars Borgquist antyder att införandet av ny ersättningsmodell i Skåne går snabbt.
– Det är ett väldigt intressant experiment, som det finns anledning att följa upp både före och efter. Inte minst som många landsting har olika ersättningssystem.
Anders Anell, professor i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomistyrning vid Lunds universitet, ligger i startgroparna för att följa utfallet av Hälsoval Skåne.
En stark förespråkare till ACG är Lennart Carlsson, hälsoekonom och forskare, Karolinska institutet, som arbetat med systemet sedan 1990-talet, bland annat tillsammans med Implementum, det företag som till nyligen haft de svenska rättigheterna till ACG-systemet.
– I dag har vi en lite valhänt hantering av sjukdomsbeskrivning. Av epikriser lär man sig inte hur patienten mår. Det som nu kommer att ske i Hälsoval Skåne är att man sätter fler diagnoser, som ger en mer heltäckande bild av patienten, säger Lennart Carlsson och tillbakavisar farhågor att systemet triggar en jakt på lukrativa diagnoser, motsvarande vad som förekommit inom sjukhusvärlden.
– Jag tror inte att man kommer leta efter den diagnos som ger bäst ersättning. Då tullar man på den yrkesmässiga hedern.
Lennart Carlsson ser i ACG en potential för allmänläkarna, som hittills inte nyttjats.
– Vårdvalet har gett ACG en skjuts. Men det har främst blivit ett verktyg för landstingsledningen att fördela resurser, i stället för att låta professionen börja arbeta med det som ett vårdbedömningsinstrument.
De hinder som Lennart Carlsson ser för instrumentet är att alla diagnoser hittills inte förts in i jorunaler, men det finns också ett motstånd inom professionen.
– Många läkare vill ha täckning för vad man gör, men har inte lyckats visa att det som görs verkligen leder till nytta för patienten.
