SKL hävdar att man endast har skyldighet att dimensionera antalet AT-platser för examinerade från svenska lärosäten, samt ett antal platser för läkare från tredje land som gör så kallad AT-liknande tjänst.
– Lagen är föråldrad, och var inte ämnad för att ta hänsyn till alla svenskar som nu utbildar sig utomlands, säger Barbro Emriksdotter, avdelningen för arbetsgivarpolitik, SKL.
– Vi dimensionerar antalet AT-platser efter antalet examina vid den svenska läkarutbildningen plus en volym om 40–50 platser motsvarande det antal som föreskrivs AT av Socialstyrelsen årligen. Vi har även diskuterat att när det finns ett ekonomiskt utrymme anställa fler från andra länder, som en rekryteringsåtgärd. Detta kan troligen ske först 2011, säger Barbro Emriksdotter.
Sveriges yngre läkares förening, Sylf, har begärt besked från Socialstyrelsen om hur 15 § hälso- och sjukvårdslagen ska tolkas. Läkartidningen når en från semester just hemkommen Per-Anders Sunesson, chef för Socialstyrelsens enhet för behörighet och patientsäkerhet.
– Lagen är solklar. Det ska i landstingen finnas möjlighet för alla läkare som avlägger examen att göra AT. Lagen inbegriper såväl utbildade i Sverige som utomlands och innefattar också läkare från tredje land. Landstingen har skyldighet att ställa upp med platser. Om SKL hävdar något annat får man arbeta för en lagändring och uppvakta regeringen, säger Per-Anders Sunesson.
Enligt statistik från SKL uppgick antalet besatta AT-platser i landstingen 2008, efter annonsering vecka 9 respektive vecka 38, till totalt 1020,5 AT-platser. Av dessa hade 953 en svensk läkarexamen. 17 platser var vid undersökningstillfällena inte besatta.
– Vi kan se att en del ungdomar som utbildats i Sverige inte söker sig till vissa platser i landet, och då anställs andra sökande, säger Barbro Emriksdotter.
Huruvida 17 lediga AT-platser ska tolkas som lite eller mycket avböjer Per-Anders Sunesson att kommentera.
