SBU har sammanställt sju studier där denna fråga studerats, omfattande totalt 2 207 patienter med typ 2-diabetes. Patienter som löpande gjorde egna blodsockerkontroller jämfördes med patienter som inte kontrollerade sitt blodsocker.
– Det resultat man åstadkom i termer av sänkning av HbA1c var bara 0,26 procentenheter hos de typ 2-diabetiker som mätte sitt blodsocker. Sammanfattningsvis kan man säga att det inte föreligger någon tydlig patientnytta med att göra regelbundna mätningar, säger Bo Freyschuss, specialistläkare i endokrinologi och projektledare vid SBU.
Resultatet var inte oväntat, menar Bo Freyschuss.
– Man styr ju inte sitt blodsocker lika direkt med tabletter som med insulin, så resultatet var i linje med vad jag hade förväntat mig, säger han.
I dag beräknas kostnaden för blodsockerstickor uppgå till i storleksordningen 600 miljoner kronor per år. Majoriteten av dessa används dock av insulinbehandlade patienter. Om man använder stickorna mer restriktivt för icke insulinbehandlade skulle ändå ordentliga besparingar kunna göras, beräknar SBU, upp mot 50–90 miljoner kronor per år.
Det finns dock tillfällen då det kan vara motiverat att använda teststickor, enligt SBU. Typ 2-diabetiker som drabbas av symtomgivande hypoglykemi, särskilt om de också har peroral läkemedelsbehandling, kan ha nytta av att göra kontroller av sitt blodsocker. Stickorna kan även vara motiverade att använda i pedagogiskt syfte, om diabetesbehandlingen ändras eller vid akut sjukdom.
