En rapport från regeringens Globaliseringsråd pläderar för en kunddriven och försäkringsfinansierad vård i syfte att gynna svenskt näringsliv. Den är en av flera aktuella rapporter kring globalisering av sjukvården. Förra veckan presenterades två.

I samband med förslag till ett nytt EU-direktiv om patientrörlighet, och regeringsuppdraget »Entreprenörskap och upphandlingar av vård och omsorg«, duggar rapporter kring en mer marknadsorienterad, internationaliserad hälso- och sjukvård tätt.
– Den globala hälso- och sjukvårdsindustrin är ett tåg vi inte får missa, säger professor emeritus Gunnar Eliasson, KTH, författaren till rapporten »Svensk sjukvård som en framtida exportindustri? En industriekonomisk analys«, som presenterades vid ett evenemang som regeringens Globaliseringsråd ordnade förra veckan.
I rapporten pläderar Gunnar Eliasson, för ett systemskifte av svensk hälso- och sjukvård. Syftet är att möta en ökad efterfrågan på vård från en åldrande och många gånger välbeställd befolkning, men inte minst att stötta svensk industri i omvandlingen från varu- till tjänsteproduktion.

Sveriges åldrande och förhållandevis ekonomiskt välmående befolkning väntas efterfråga och vara beredd att betala för kvalificerad och individualiserad hälso- och sjukvård.
– Utvecklingen av innovativa och effektiva produkter och behandlingsmetoder för individualiserad medicin kostar. Samtidigt ger ny medicinsk teknologi löften om en förbättrad arbetsförmåga i alla åldrar, hävdar Gunnar Eliasson, som tar glödlampan som modell för ett eftersträvansvärt människoliv: stadigt brinnande och med snabb död.

Richard Murray, nationalekonom, involverad bland annat i utredningen om internationaliseringen av välfärdstjänster (SOU 2007:95) ställer sig skeptisk till förhoppningen om att svensk industri löser sina strukturomvandlingsproblem genom att slå in på en »global hälso- och sjukvårdsmarknad«.
– Strömmarna går snarare åt andra hållet. Det finns länder i soligare lägen som kan utföra högkvalitativ vård till väsentligt lägre kostnader. För övrigt så talar vi om mycket små volymer. Bara 0,3 procent av alla sjukvårds-kostnader går i dag på import/export. Då är det ändå möjligt att till exempel skicka röntgenbilder och konsultutlåtanden över nätet.
Förra veckan presenterade också tankesmedjan Global utmaning rapporten »Internationaliseringen av svensk hälsovård – hot, möjlighet eller ickefråga?«, författad av Mats Lundin, fristående konsult som tidigare bland annat arbetat med standardiseringsfrågor. I denna fastslås efter intervjuer med ett antal företrädare för politik, näringsliv, högskola och förvaltning att vårdproduktionen i huvudsak kommer att förbli en nationell angelägenhet, men att kundval ställer krav på kvalitetsmätningar av vården, något som också utländs­ka intressen efterfrågat.
Inom den närmaste dryga tioårsperioden kan hälso- och sjukvårdens andel av BNP inte väntas öka. Inte heller tror de intervjuade företrädarna att vi kommer se något utländskt storsjukhus i Sverige 2020.