Sveriges yngre läkares förening, Sylf, har presenterat den andra delen av årets ST-enkät. Denna gång behandlar man de yngre läkarnas åsikter och erfarenheter kring arbetstider, hälsa och patientsäkerhet.
De flesta av de 1 113 svarande räknar med att vara kliniskt verksamma under resten av sina yrkesliv. Men hela en av fem svarande svarar nej på frågan om de tror att de kommer att vara kliniskt verksamma under resten av sitt yrkesverksamma liv. Här står arbetsgivarna inför ett personalförsörjningsproblem, konstaterar Sylf-rapporten, och avslöjar både vinnare och förlorare bland landstingen.
Det landsting som har högst andel framtidshoppfulla är Kalmar, där 97 procent av de svarande tror sig arbeta kliniskt yrkeslivet ut. Jumbo är Värmland, med lägst andel hoppfulla, 72 procent.
Var tredje av de svarande har funderat på att byta yrke på grund av den kliniska arbetsbelastningen. Mer än en tredjedel svarar att de ofta eller ibland är så trötta under sina nattjourer att patientsäkerheten inte är så god som de skulle önska. Lika många anser att jourpassen är så långa och tunga att patientbemötandet ofta eller ibland påverkas negativt.
Sylf-rapporten framhåller också att de yngre läkarna har ett annat förhållande till sina livsprojekt. Man vill kunna kombinera yrkesliv med familjeliv och fritid i högre grad än vad tidigare generationer läkare gett uttryck för. Samtidigt går utvecklingen inom hälso- och sjukvården i en annan rikting. Verksamheter slimmas och arbetstempot skruvas upp, erfar Sylf, som också passar på att nämna bristen på vårdplatser. Det senare »medför att läkaren står för inför en situation där de inneliggande patienterna är mycket sjuka och stressen över att behöva skicka hem en patient man egentligen har velat lägga in är stor«. Dagens jourpass kan därför anses vara tyngre i dag än tidigare, konstaterar man.
En webbaserad enkät har använts vid genomförandet av undersökningen, som utfördes i januari och februari 2009. Sylfs ST-enkät sändes ut till Sylf-medlemmar som genomför sin specialiseringstjänstgöring, ST. Undersökningen har en svarsfrekvens om 53 procent. Bland de svarande finns en något högre andel kvinnor än i populationen i stort. De som besvarat enkäten är generellt också något yngre och har tagit sin legitimation något senare. Sylf tolkar detta som att en möjlig skevhet är att »individer med mycket hård arbetsbelastning sannolikt har sämre möjlighet att avsätta tid för att svara på ST-enkäten«.
