Ett antal prejudicerande domar i EG-domstolen har öppnat möjlighet för patienter att söka vård i andra länder och få betalt i efterskott av det egna landet. För närvarande uppskattas 800–1 000 sven­skar ha nyttjat möjligheten.

– Det kommer att vara en företeelse på marginalen. De patienter som vill känna sig säkra på att få ersättning ska ha förhandsbesked. Men det ska inte vara ett obligatorium, framhöll Göran Hägglund i en diskussion med Reumatikerförbundets ordförande Anne Carlsson och riksdagsledamoten Tobias Krantz vid Paneuropeiska föreningens möte »Fyra samtal om EU i vår vardag« 27 april.
Kristdemokraterna menar att sjukvård är en tjänst som redan omfattas av EUs direktiv om fri rörlighet. Det som återstår att lösa är samordning och finansiering.
Tobias Krantz är riksdagsledamot för folkpartiet, det av de svenska partierna som är mest entusiastisk till EU-vård.
– Vi är för ett fritt europeiskt vårdval. Det är mycket mer långtgående än vad vi har diskuterat i Sverige. Vårt förslag är att det ska ligga på hemmalandstingen att finansiera, säger han.
Som EU-land hör Sverige till dem som starkast driver frågan om att öka vårdströmmarna mellan länderna. And­ra länder, som Tyskland, Spanien och Portugal, är mer re­striktiva. Sverige kan komma att inneha ordförandeskapet när frågan om patientrörlighetsdirektivet ska upp till ministerrådet, EUs beslutande organ.

– Jag kommer att gå in i ett läge där jag mer lirkar med andra än att driva frågan, säger Göran Hägglund, som hoppas på ett beslut innan Spanien tar över.
– Före sista december. Jag hoppas att vi på mötet i november ska kunna slå klubban i bordet.
I frågan ingår också hantering av IT, röntgenbilder och uthämtning av recept.