Ska man som EU-medborgare kunna få sjukvård i hela EU med pengar från sitt eget landsting eller motsvarande? Ja, tillstyrkte EU-parlamentet nyligen i ett beslut kring det så kallade patientrörlighetsdirektivet. Någon anstormning till vård utomlands väntas dock inte. De flesta vill ha vård i sin närhet.
Alla svenska partier som i dag är invalda i EU-parlamentet har i enkätundersökning svarat ja på frågan ovan, enligt sajten Makthavare.se, knuten till tidningen Fokus ‹ http://www.makthavare.se/2009/05/06/avgor-varden-eu-valet/ ›. Däremot skiljer sig uppfattningen om hur regelverket ska utformas.

I praktiken handlar det om huruvida förhandsbesked ska avkrävas vid utlandsvård eller inte. EU-parlamentet, som framhåller att frågan handlar om fri rörlighet för patienter – inte aktörer – ställde sig, med röstsiffrorna 297 för och 120 emot, bakom ett lagförslag som syftar till att förenkla tillgången på och ersättning för gränsöverskridande vård. Vid omröstningen i Europaparlamentet valde socialdemokraterna att lägga ner sina röster.
– Det är en tydlig vänster–högerfråga. Socialdemokraterna, de gröna och vänstern vill ge patienterna möjlighet att få förhandsbesked, för att alla ska ha möjlighet att nyttja möjligheten, inte bara de rika, säger Maja Brännvall, politisk sekreterare för svenska socialdemokrater i parlamentet.
– Eftersom vi bedömer att rådet, som nu ska ta tag i frågan, återspeglar den uppfattning som vi har, valde vi att lägga ner våra röster. Att där­emot rösta nej till förslaget var inte ett alternativ, eftersom förslaget har så mycket positivt i sig. Sedan får man diskutera viss patientsäkerhet.

Skiljelinjen går mellan dem som vill luckra upp det ursprungliga EU-fördraget, som säger att hälso- och sjukvård är en nationell fråga, och dem som vill behålla en nationell kontroll. De senare vill undvika att politiken blir rundad av EG-domstolen genom prejudicerande domar, som varit fallet vad gäller patientrörlighet, och vilket skulle kunna öppna för att hälso- och sjukvård likställs med vilken vara eller tjänst som helst.
De stora patientorganisationerna vädrar morgonluft, men inser samtidigt att de finns problem, till exempel vad gäller patientsäkerhet.
– Reumatikerförbundet är helt för en europeisk rörlighet. Men det måste ske på för våra medlemmar helt lika villkor. Det måste vara behov och inte plånbok som styr, menar Anne Carlsson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet, Sveriges största patientförening med cirka 600 000 medlemmar.
– Man ska inte behöva vänta två år på att få en ny höftled. Våra medlemmar ska få söka vård där de själva vill. Men först och främst måste vi lösa de relativt stora problemen som finns i den svenska hälso- och sjukvården: de stora regionala skillnaderna men också mellan individ och individ, fortsatte Anne Carlsson vid ett informationsmöte arrangerat av Svenska Paneuropaföreningen tillsammans EUs informationskontor i Sverige i slutet av april.
– Vi tror inte vård utomlands blir en jättefråga, men det måste bli patienter som blir vinnare och inte systemet.

Sveriges läkarförbund är mycket positivt till ökad vård över gränserna.
– Vi tycker liksom våra kollegor i de europeiska läkarorganisationerna att det borde vara mycket lättare att få vård över gränserna, säger förbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.
– Vi ser också att någon form av förhandsbesked till patienten vore bra. I dagsläget är det Försäkringskassan men egentligen borde den uppgiften ligga på vårdgivaren, landstinget, säger Eva Nilsson Bågenholm, som efterlyser tydliga regler lika för alla.
Rätten till sjukvård i annat land har fått stöd i domar från EG-domstolen, men finns inte inskriven i EUs nuvarande lagstiftning.

Fakta Patientrörlighetsdirektivet

Förslaget, det så kallade patientrörlighetsdirektivet, ska genomgå ytterligare en prövning i parlamentet innan beslut kan fattas i ministerrådet. Enligt det nya förslaget ska patienter ha rätt att söka sjukvård i ett annat EU-land, men medlemsländerna har möjlighet att ställa krav på att patienten ansöker om ett förhandstillstånd för att få ersättning för kostnaderna. Enligt parlamentet är det medlemsländerna själva, inte kommissionen, som ska avgöra vad som räknas som sjukhusvård. Förhandstillståndet får dock inte bli ett hinder för patienters rörlighet. Parlamentet instämmer med kommissionen i att ersättningen vid sjukhusvård i annat EU-land ska motsvara den nivå av ersättning som patienten hade fått i hemlandet. Medlemsländerna får själva avgöra om de vill ersätta resa och boende. Parlamentet menar att förslaget re­spekterar medlemsländernas ansvar för sjukvårdstjänster och att förslaget inte tvingar något medlemsland att ge sjukvård till en patient från ett annat medlemsland. Det nya direktivet ändrar inte gällande regler för patienträttigheter eller förordningar i ländernas olika socialförsäkrings­system. Källa: Pressmeddelande Europarlamentet »Stöd för sjukhusvård i andra länder«.

Läs även:

Hägglund hoppas på beslut under året