Ett tredje delbetänkande i utredningen »Patientens rätt« överlämnades på torsdagen i förra veckan till socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson »Bättre samverkan, några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring« (SOU 2009:49). Medicinsk rehabilitering föreslås likställas med övrig hälso- och sjukvård. Det innebär att den ska omfattas av vårdgarantin.
– Tidigare har rehabilitering kommit som en sista utväg när inget annat har funge­rat. Nu ska rehabilitering sättas in omedelbart, säger Toivo Heinsoo och föreslår att staten inför ekonomiska incitament, motsvarande »Kömiljarden«, för att hjälpa landsting leva upp till riktlinjerna.

Särskilde utredaren Toivo Heinsoo fortsätter kratta manegen för regeringens avsikter att minska ohälsotalen, öka patienters valfrihet och antalet aktörer inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård.
– Tanken är också att underlätta samverkan mellan de aktörer som är inblandade i en rehabiliteringsprocess. Bättre samordning mellan hälso- och sjukvården och socialförsäkringen är därför en central komponent, säger utredaren Toivo Heinsoo, om utredningen som nu bakas ihop med förra delbetänkandet »Patientens rätt. Några förslag att stärka patientens ställning« (SOU 2008:127).
– Vårt förslag är att man återinför rehabiliteringsrätten i lag. Medicinsk rehabilitering ska kunna bedrivas som vilken vård som helst. Patienter ges rätt att välja vårdgivare, dels i annat landsting, dels hos vilken annan aktör som helst, och i ett annat land, säger Toivo Heinsoo.

Landsting som inte erbjuder medicinsk rehabilitering inom vårdgarantins tidsgränser, blir skyldiga att ge patienter information om var denna service tillhandahålls.
Enligt betänkandet får Socialstyrelsen i uppdrag att »särskilt uppmärksamma och innefatta rehabiliteringsåtgärder i arbetet med nationella riktlinjer«. Satsningar kommer också att göras på forskning och kvalitetsuppföljning.
Huvudsekreterare i utredningen, Claes-Fredrik Helgesson, tillstår vid en pressträff hos socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson att det är svårt att jämka intressen.
Utformningen av förslaget, som respekterar de två olika uppdragen socialförsäkringar respektive hälso- och sjukvård, har varit delikat.
Läkares kritik mot de striktare sjukskrivningsreglerna och de försäkringsmedicins­ka beslutsstöden har på sina håll varit betydande. Vid en internationell jämförelse har Sverige en hög andel sjukskrivna, men samtidigt en hög andel i förvärvsarbete (se LT publicerat endast på webben: Kritik från OECD för svensk »sjukskrivningskultur«).

Läs mer

•?Den 1 juli 2008 infördes nya regler för sjukskrivningar. Den så kallade rehabiliteringskedjan innebär att sjukskriven ska prövas mot hela arbetsmarknaden efter sex månader (LT 28/2008, sidorna 1994-8).
•?Utöver de försäkringsmedicinska stöd som införts utarbetas för närvarande vid Försäkringskassan ett instrument för bedömning av arbetsförmåga som ska användas över hela landet av aktörer inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsområdet (LT 17/2009, sidan 1161).