Regeringens mål med den omreglerade apoteksmarknaden är ökad tillgänglighet och, om möjligt, lägre läkemedelspriser. Men det är långt ifrån säkert att apoteken blir fler och med bättre service. Flera apoteksaktörer tvekar inför att stiga in på spelplanen. Hittills har till exempel Tamro/Phoenix, Celesio, Alliance Boots och Universitetsapoteket nämnts som aspiranter. Mycket hänger på en avgörande fråga: hur ska det receptfria sortimentet exponeras i vanliga livsmedelsbutiker? Om reglerna blir generösa för att sälja näsdroppar och allergitabletter på mathyllorna blir det svårare att driva apotek, anser Göran van den Brink, affärs­utvecklingschef för Universitetsapoteket.
– Alla apoteksföretag undrar över detta. Blir det mer fritt för butikerna att sälja dessa läkemedel blir det inte lika lönsamt för apotek att ha långa öppettider och god service. Det receptfria sortimentet och övriga handelsvaror står för 20 procent av omsättningen, men 50 procent av vinsten, säger han.
Den 1 november kommer Läkemedelsverket att ge besked i frågan. Hittills är uppgifterna från ansvariga något motstridiga. Socialminister Göran Hägglund har å ena sidan indikerat att försäljningen i butiker bör vara restriktiv och enligt propositionen »under uppsikt«. Å andra sidan är beslutsansvaret
delegerat till en lägre nivå, Läke­medelsverket, vilket ger en osäkerhet. Hur lång listan blir för det receptfria sortimentet i butik ger Läkemedelsverket besked om i början av juli.

Den nya prismodellen från Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, har också bemötts med skepsis. Nyheten i generikabytet innebär att apoteken måste sälja det billigaste generiska läkemedlet på marknaden utifrån en månatlig prisjämförelse och får då 10 kronor extra per förpackning utöver den vanliga handelsmarginalen. Men efter femte dagen in på nästa månad får apoteket
ingen ersättning och produkter som kostar över 300 kronor får inte returneras. Förslaget
ger merarbete för apoteken, menar Göran van den Brink.
– Det finns risk att man i slutet av månaden har för mycket av något preparat. Kontrollen på lagerhållningen kommer att bli jätteviktig. Detta kan bli fördyrande för apoteken som inte heller får returnera, förklarar han.

Andra nyheter i prismodellen är att TLV bestämmer ett fast försäljningspris och ett inköpspris för receptbelagda läkemedel. Dag Johannesson, tidigare chefsjurist inom Apoteket AB och numera konsult i företaget Samhällsinsikt, tror att modellen framkallar problem med generika, åtminstone för apoteksjättarna.
– Bättre hade varit att lägga ett maxpris än ett fast försäljningspris och avstå från re­glering av inköpspris. Modellen går ut över marknads­dynamiken. Det finns i princip ingen möjlighet att priskonkurrera gentemot slutkund, vilket är märkligt på en konkurrensutsatt marknad, säger Johannesson.
Men från de mindre apoteksföretagen låter det annorlunda. Universitetsapotekets Göran van den Brink gillar förslaget om fast pris.
– Konkurrens om utpriset hade bara gynnat de stora, vertikalt integrerade aktörerna som Apoteket, Tamro/Phoenix och Oriola-KD, på bekostnad av de små som inte kommer att kunna konkurrera med pris eftersom vi inte har samma volymer och därmed inte samma förhandlingskraft gentemot leverantörerna, säger han.
Ett annat nytt inslag i TLV:s prismodell är att apoteken ska betala en serviceavgift till Apotekens Service AB för all apoteksgemensam information, som register och databaser. Kritik finns mot att data läggs i bolag, andra anser att dynamiken blir större i bolagsform. All överföring av information har gått över förväntan inför starten.
– Allt är under kontroll inför 1 juli, försäkrar vd Ylva Hambraeus Björling.

Utförsäljningen av de statliga apoteken sker genom Apoteket Omstrukturering AB, OAB, som säljer ut 466 apotek av cirka 950 i åtta kluster. Dessutom finns 150 små­företagarapotek att lägga bud på. Senast den 30 juni ska buden från aktörerna vara lagda kring de åtta klustren, sedan ska buden bedömas av OAB och först under oktober–november lär de första apoteken vara sålda.
– För vissa apoteksaktörer kommer processen att gå snabbare medan andra kanske måste genomgå konkurrensprövning. Därefter behövs tillstånd från Läkemedelsverket, menar vd Eva-Britt Gustafsson.
I dagarna kom besked om att Oriola-KD, som äger Kronans Droghandel, kommer att köpa apotek tillsammans med KF. För Tamro/Phoenix är läget ännu ovisst om köp blir aktuellt.
– Inget är bestämt än. Vi har inte tagit beslut om vi ska satsa, säger Ulrika Hultgren, kommunikationsdirektör för Tamro.

En oklar punkt i utförsäljningen är vilka kriterier som OAB kommer att använda när de värderar de olika aktörernas bud. Eva-Britt Gustafsson förklarar att aktörerna dels måste uppfylla Läkemedelsverkets tillståndskrav, dels måste vara beredda att uppfylla åtaganden om att behålla och driva samtliga apotek, inklusive glesbygdsapotek, under två–tre år. Beslut om exakt tidsperiod finns inte.
– Tiden kommer vi att ge besked om, säger Gustafsson.
Var gränsen går för att klassas som »småföretagare« för att kunna lägga ett bud på något av de 150 småföretagar­apoteken utgår från EU:s definition.
– Företaget får inte ha fler än femtio anställda och omsättningen eller balansomslutningen får inte överstiga 10 miljoner euro, säger Gustafsson.
Utförsäljningen innebär att Apoteket AB behåller en dryg tredjedel av marknaden med de öppenvårdsapotek de har kvar. Företaget behåller därtill 70–80 sjukhusapotek och alla farmacitjänster, som ingår i dotterbolaget Apoteket Farmaci, vilket ger en marknadsandel på över 50 procent. Dag Johannesson är rädd att man byggt in Apoteket i en allt för stark roll.
– Övriga aktörer, myndigheter och kommissionen i Bryssel kommer att hålla koll på allt Apoteket gör. Detta kommer att hämma företagets marknadsutveckling. Det är inte heller bra för oss konsumenter, menar han.
Vad kommer då att hända på den svenska marknaden?
Dag Johannesson tittar i kristallkulan och gissar att resultatet blir två större rikstäckande kedjor utöver Apoteket, några små kedjor och ett antal enskilda apotek i Sverige. Han tror att det blir en del nyetableringar inom en snar framtid.
– Sverige får upp emot 200 nya apotek relativt snart. Det rör sig om mindre apotek spridda över landet.
Är detta tillräckligt många för att säga att tillgänglighetsmålet uppnåtts?
– Tillgänglighet är så mycket mer än antal apotek och geografisk spridning. Tillgängligheten måste bedömas av konsumenten, det handlar om öppettider, kötider, sortiment och service, säger han.

Läs även
Oklar spelplan för framtidens apotek

Positivt men oklart och omständligt

Foxfarmaci hoppas på läkare som delägare

Norge överväger att ta bort ägarhinder för tillverkare

Så här spelar du: Apoteksmarknaden i korthet


Tillstånd
Alla som vill starta apotek söker tillstånd från Läkemedels­verket. Vissa undantag finns: företag som tillverkar läkemedel och förskrivare av läke­medel får inget tillstånd. Myndigheten kommer att förtydliga gränserna för ägande. Krav på lokal och utrustning finns för att driva apotek, nätapotek är inte tillåtna.

Försäljning
Av Apotekets 946 apotek ska 466 apotek säljas ut i s?k kluster med en mix av glesbygds- och stadsapotek. Utöver dessa finns 150 apotek i ett statligt entreprenörsbolag som ska erbjudas till småföretagare. Omstruktureringsbolaget, OAB, sköter försäljningen.

Köp
För att köpa apotek i något av klustren eller småföretagar­apotek vänder man sig till OAB. Bud kring de åtta klustren ska vara inne senast 30 juni. Processen kring småföretagar­apoteken är ännu inte klarlagd. Under sommaren och hösten bedömer OAB vem som ska få köpa. Apotekspersonal som vill stanna kvar ingår i köpet.

Kompetens
En ansvarig farmacevt måste finnas under apotekets öppettider. Därtill krävs tillgång till en läkemedelsansvarig, men en sådan kan ansvara för upp till tre apotek. Läkemedels­verket har i förslag angett att receptarier räcker för dessa tjänster, men önskvärt är apotekare.

Priser på läkemedel
Förslag kring prismodell har tagits fram av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, och lyder:
•?På läkemedel, som ingår i högkostnadsskyddet, bestämmer TLV ett fast försäljningspris ut till kund samt apotekens inköpspriser. För generika (och andra utbytbara läkemedel med generisk kon­kurrens) gäller att apoteken måste byta till det billigaste preparatet på marknaden utifrån en månadsjämförelse. Handelsmarginalen, dvs apotekens vinst, på generika (och på läkemedel som är utbytbara mot generiska läkemedel) är tio kronor per förpackning ut­över dagens marginal.
•?När det gäller original­läkemedel kan apoteken där­emot köpa in till lägre inköpspris än det som TLV fastställt. Detsamma gäller för parallell­importerade läkemedel där apoteken både kan köpa in och sälja till priser under TLV:s nivåer.
•?För receptfria läkemedel, som inte ingår i högkostnadsskyddet, blir däremot pris­sättningen helt fri.
•?För varje receptorderrad som expedieras ska apoteken betala 2,21 kronor till Apotekens Service AB.

Receptfritt i butiker
Från 1 november får receptfria läkemedel säljas i dagligvaruhandeln. Vilka läkemedel som får säljas avgörs i början av juli av Läkemedelsverket. Hur de får säljas/exponeras ges besked om i höst.

Krav på sortiment
Alla apotek måste kunna expediera alla receptbelagda läkemedel inom 24 timmar.

Oberoende information
Läkemedelsupplysning till allmänheten ska skötas av Sjukvårds­rådgivningen, enligt förslag från Läkemedelsverket, som bistår med expertis i svårare fall. Som en interims­lösning under tiden juli– oktober kommer Läkemedelsverket att köpa telefontjänster från Apoteket AB.

Register, service, databaser
All infrastruktur som e-register, recepthantering, läkemedelsstatistik och högkostnadsdatabas läggs under Apotekens Service AB.

Apoteksombudens framtid
Apoteket AB kommer att driva ombuden under en övergångstid på tre år. Därefter är fram­tiden oviss för ombuden.

Gemensam logo
Läkemedelsverket tar fram förslag kring en logo som alla kan använda.