Rapporter visar stora vinster – men resultaten ifrågasätts

Ett av de första var en rapport från 2000 av amerikanska Lasker foundation, som kom fram till att de ekonomiska vinsterna av förbättrade behandlingar uppgick till 57 biljoner dollar under perioden 1970–1990 – enbart i USA.
Forskningssatsningarna på hjärt–kärlområdet bedömdes ha gett 20 gånger pengarna till­baka.
Samma författare beräknade i en rapport från 2003 att bara ökningen av livslängd till följd av medicinsk forskning var värd 46 gånger insatsen. Denna siffra – 46 gånger pengarna – blev också resultatet när nettovins­ten av 28fas III-studier inom stroke- och neurologiområdet uppskattades i en studie från 2006.
Rapporter som dessa har ifrågasatts ganska starkt, bland annat för att man nöjt sig med att fråga folk vilket
värde de sätter på ett extra års liv och för att man bara varit inriktad på de projekt som lyckats.

Per Carlsson, professor vid Cent­rum för medicinsk utvärdering vid Linköpings universitet, är skeptisk till dessa storslagna siffror. Själv har han i en bilaga till utredningen om den kliniska forskningen som presenterades i maj försökt att genom en traditionell kostnads–nyttaanalys skatta de samhällsekonomiska effekterna av svensk medicinsk forskning. För det studerade året, 2005, uppgick kostnaderna, i huvudsak forskningsmedel, till 22 miljarder kronor, medan de förväntade intäkterna i form av tillväxt och hälsovins­ter beräknades till 24 miljarder kronor. Flera intäkter och kostnader kunde man dock inte värdera.
– Det är en mycket grovhuggen analys. Men den talar ändå för att de positiva effekterna väger över, säger Per Carlsson.
Resultaten ligger i linje med den enligt Per Carlsson hittills mest ambitiösa ansatsen som gjorts, en brittisk studie från 2008 som Medical Research Council, Wellcome Trust och Academy of Medical Sciences stod bakom. Studien visade att ett satsat pund på forskning inom hjärt–kärlsjukdomar och psykiatri ger en genomsnittlig årlig avkastning på 39 respektive 37 pence, varav BNP-ökning står för 30 pence och hälso-vins­ter för resten. Även enligt denna mer konservativa beräkning har forskningen redan efter knappt tre år betalat sig.
Studien kom också fram till att tiden mellan finansierings­beslut och utfall i form av hälso­vinster i genomsnitt var 17 år.