Under Sveriges EU-ordförandeskap andra halvåret 2009 ska detaljerna i en europeisk handlingsplan för att möta hotet från bland annat biologisk terrorism utarbetas. Det handlar främst om forskning med smittämnen inom riskklasserna 3 och 4, det vill säga smittämnen som innebär allvarliga eller mycket allvarliga konsekvenser vid exponering. Exempel på sådana smittämnen är ebola- och marburgvirus, liksom antrax.
För forskarna kommer kraven på utbildning i biosäkerhet att öka. Det finns även förslag om att samtliga 27 medlemsländer ska upprätta register över vilka laboratorier som arbetar med mycket smittsamma ämnen, och att det införs speciella säkerhetskontroller av de forskare som arbetar med dessa ämnen.
Såväl smittskyddsexperter som berörda myndigheter och departement har deltagit i det förberedande arbetet. Från svenska Smittskyddsinstitutet har bland annat Åsa Björndal, biosäkerhetssamordnare, arbetat med frågan.
– Vi har haft extremt få fall av händelser i Europa som föranleder en speciell handlingsplan, men det ligger i tiden att förbereda sig för det oväntade. Dessutom finns potentialen att använda farliga ämnen i terrorsyfte, även om det krävs en mycket hög kompetens för att göra det, säger Åsa Björndal.
– Men det handlar ju inte bara om risken för bioterrorism, handlingsplanen ska även rikta in sig på risken att oavsiktligt sprida smittsamma ämnen. Medvetenheten om betydelsen av hög säkerhet skiljer sig mycket åt, både inom vårt eget land och mellan olika länder.
Under de senaste åren har en rad möten och workshops om bioberedskap arrangerats, som led i det förberedande arbetet för en gemensam handlingsplan. Det har bland annat framförts idéer om att tillämpa ett speciellt publiceringsförfarande gällande känslig biologisk forskning, med en offentligt tillgänglig version och en version som endast berörda aktörer på området får del av.
Men alla förslag som riskerar att begränsa forskarnas och forskningens frihet bör motarbetas, anser Åsa Björndal, som genom Sveriges ordförandeskap i samband med slutarbetet med handlingsplanen ser en möjlighet att påverka besluten »i rätt riktning«.
– Vi vill främst trycka på en bättre utbildning för forskare, och öka medvetenheten om att vissa ämnen har potential att även användas i terrorsyfte. Det ska finnas en säkerhetskultur som även gör att man snabbt agerar om något skulle hända. Dessutom behövs bättre nätverk inom EU för de laboratorier och forskare som jobbar med dessa ämnen, säger Åsa Björndal.
Inför arbetet under Sveriges ordförandeskap ska Europeiska kommissionen lägga fram dels ett policydokument och dels ett förslag till handlingsplan, som ska ligga till grund för det fortsatta arbetet. Det kommer att ske i slutet av juni. Förutom biologisk forskning ska även kemisk, radiologisk och nukleär forskning ingå i handlingsplanen.
