Varför vill ni att alla vaccinerar sig trots att symtomen i allmänhet är så pass lindriga?
– Man ska inte underskatta den här sjukdomen. Symtommässigt är den minst lika allvarlig som den vanliga årsinfluensan, som orsakar många dödsfall varje år. Men medan årsinfluensan drabbar 3–5 procent av befolkningen, riskerar nu tio gånger så många att smittas under samma tidsperiod. Vi riskerar alltså betydligt fler döda och mycket stora påfrestningar på vården. Det finns all anledning att handla när vi har ett bra medel att förhindra detta.
Är det för samhällets skull eller för sin egen man bör vaccinera sig?
– Tillhör man en riskgrupp är det för sin egen skull. För andra handlar det om solidaritet med riskgrupperna, som inte alltid är lätta att identifiera och få tag på. Om tillräckligt många vaccinerar sig får man en flockeffekt som gör att viruset får svårare att sprida sig. Dessutom handlar det om att minska trycket på sjukvården.
Hur stor del av befolkningen behöver vaccineras för att flockeffekten ska uppstå?
– Teoretiskt börjar man se en effekt om hälften vaccineras. Om 70 procent är vaccinerade får man en riktigt bra effekt.
Bör man även vaccinera sig mot säsongsinfluensa om man hör till de vanliga riskgrupperna?
– Det är en fråga där vi inte landat ännu. Vi har inte fått fullständiga data från Australien som visar ifall den nya influensan trängt undan årsinfluensan. Vi behöver också veta resultatet av studier som visar om det går att vaccinera mot båda samtidigt.
På vilket sätt skiljer sig pandemivaccinet från det vanliga influensavaccinet?
– I grunden är den enda skillnaden att det innehåller ajduvans, ett immunstimulerande tillägg, som gör att man kan minska antigeninnehållet.
Varför behövs två doser?
– Det beror på att det inte finns någon grundimmunitet i populationen. Av samma skäl får barn två doser av det vanliga influensavaccinet.
Hur många tillverkare av pandemivaccin finns, och är vaccinerna likadana?
– Det finns fyra pandemivaccin som godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten. De varierar något i produktionssätt och uppbyggnad. De använder olika adjuvans eller inget adjuvans. Någon tillverkare använder celler i stället ägg för att odla fram virus.
Varför har Sverige valt den tillverkare man valt?
– När vi gjorde upphandlingen för tre år sedan fanns bara godkända vaccin från två tillverkare. Den tillverkare som vi valt lovade en mycket snabbare leverans. All erfarenhet visar att det betyder mycket mer att komma igång tidigt med vaccinationen än mindre skillnader i skyddsgrad mellan olika vaccin.
Vilket skydd ger det?
– Detvet vi inte innan det börjar användas. Det vi vet är att man får ett immunsvar hos över 90 procent av dem som vaccineras, vilket är betydligt högre än för vanligt vaccin.
Vem testar att vaccinet är effektivt och säkert?
– Det gör tillverkarna.
EU har en speciell procedur för att snabbgodkänna ett nytt pandemivaccin. Hur går det till?
– Man skapar ett prototypvaccin som bygger på samma metod men med ett annat virus. Flera tillverkare har använt fågelinfluensavirus. Om man kan visa att det är effektivt och säkert kan tillverkaren ansöka om att få en variation av det ursprungliga vaccinet godkänt för ett nytt virus efter bara en snabb testning som visar att vaccinet inte är skadligt för patienten. I gengäld måste tillverkarna genomföra omfattande studier av det nya vaccinet parallellt med att det börjar användas.
Hur är läget när det gäller säkerhetstestning av vaccinet?
– För personer över 18 år är testningen helt klar. Enligt den information vi har kommer det att finnas tillräckligt underlag för att godkänna ner till 3 år när vaccineringen börjar. Snart därefter bedömer vi att det kan vara godkänt för alla över 6 månader.
Vad känner man till när det gäller biverkningar?
– Enligt de studier som gjorts ligger säkerheten i nivå med vanligt influensavaccin. Vacciner med adjuvans kan dock ge något fler lokala biverkningar i anslutning till sticket.
Publicerad:
Läkartidningen 35/2009
Lakartidningen.se