Läkarutbildningen byggs ut för fjärde året i rad, framhåller regeringen i ett pressmeddelande i förra veckan från Utbildningsdepartementet. Läkarutbildningen har de senaste fyra åren (2006–2009) utökats med 234 nya utbildningsplatser, och ytterligare 30 nybörjarplatser införs 2010. Totalt kommer 1 279 nya läkarestuderande att erbjudas plats vid landets universitet och högskolor 2010, vilket är det högsta antalet någonsin.
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm säger att hon är nöjd med nivån på utökningen av antalet nybörjarplatser vid läkarutbildningen. En allt för snabb utökning av antalet studieplatser skulle äventyra kvaliteten.
– Det är en lagom utökning av antalet nybörjarplatser för att man ska kunna se till att studenternas praktiska moment på utbildningen ska kunna tillgodoses, kommenterar hon förslaget i budgetpropositionen.
Ett begränsat antal nya utbildningsplatser räcker dock inte för att möta arbetsmarknadens behov, visar en rad rapporter från Socialstyrelsen, Högskoleverket och prognoser från samnordiskt organ, SNAPS. Samstämmigt pekar dessa på att den framtida efterfrågan på läkare överskrider tillgången.
Läkarförbundet önskar kunna möta läkarbristen i form av organisatoriska förändringar, som till exempel en utökad roll för närsjukvården, men framför allt genom att ge vårdpersonal mindre av administration, mer av direkt patientarbete.
– Vad som behövs är fler medarbetare som avlastar vårdpersonalen så att läkare och sjuksköterskor kan ägna sig åt patienterna, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Hon refererar till en undersökning i Östergötland som visar att 1,5 miljoner arbetstimmar kan omvandlas från administration till patientvård.
– Det innebär en arbetsinsats om 18 000 sjuksköterskor och läkare under ett år, som skulle kunna sparas, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Stöd för denna hållning kan läkarkåren hämta hos Socialdemokraterna, som vid sitt vårdtoppmöte i januari i år antog fem uttalanden. Här föreslås att staten tar initiativ till att tillsammans med sjukvårdshuvudmännen utveckla ett handlingsprogram – Tid för vård – för att systematiskt minska den tid vårdpersonalen måste ägna åt administrativa arbetsuppgifter och annat som inte är till direkt nytta för patienterna och vårdarbetet. Målet är att inom en femårsperiod ska minst hälften av vårdpersonalens tid ägnas åt patientarbete.
I dag uppskattar Socialdemokraterna att vårdpersonal arbetar endast 35 procent av sin tid i direkt patientarbete. Förändringen beräknas frigöra tid motsvarande minst 20 000 nya läkare och sjuksköterskor i vården.