Trots de senaste årens upprepade larm om överbeläggningar på landets sjukhus fortsätter vårdplatserna att minska. Det framgår av SKL:s statistik över verksamheten och ekonomin i landstingen för 2008. Enligt den fanns det förra året 25 889 vårdplatser i landet, vilket är 307 platser färre än 2007. Inklusive psykiatriplatser finns nu 2,8 vårdplatser per tusen invånare.
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm är kritisk men inte förvånad.
– Vi har kritiserat bristen på vårdplatser länge och hade hoppats att Socialstyrelsens ökade uppmärksamhet på frågan skulle få minskningen att stanna upp. Men jag vet ju av de rapporter jag får från kollegor att det tvärtom blir värre och värre.
Så sent som i slutet av augusti tog Läkarförbundet upp frågan i ett möte med SKL.
– Politikerna måste sätta en gräns för vad som är rimligt. Det går inte att spara på vårdplatser längre utan man måste spara på annat sätt, exempelvis genom att effektivisera arbetssättet.
I en kommentar till statistiken skriver SKL att siffrorna visar att minskningen av vårdplatser har avtagit. Men faktum är att bara ett år sedan 2003 har minskningen varit större än 2008.
Är inte SKL:s beskrivning att skönmåla lite?
– Frågan antyder att vårdplatsminskning alltid är något negativt. Helt klart finns det platser i landet där det lett till problem. Men på andra håll kan det vara resultatet av ett framgångsrikt effektiviseringsarbete i hela vårdkedjan, säger Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg på SKL.
Har vi nått botten eller kommer vårdplatserna att fortsätta minska som en följd av den ekonomiska krisen?
– Jag tror att det blir allt svårare att pressa ner antalet ytterligare. I vissa landsting måste man nog öka. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kommunerna i belastningen på akutsjukvården bland de allra äldsta, vilket antyder att det fortfarande finns en potential för minskning.
