Skapa juridiskt säkra arbetsmiljöer
Fallet på Astrid Lindgrens barnsjukhus har väckt frågan om läkare som följer alla rutiner kan vara säkra på att inte bryta mot några lagar. Det menar Sylf, DLF och MSF, som vill att Läkarförbundet driver en politik för vad man kallar en »juridiskt säker arbetsmiljö«.
Grunden är att gränsen mellan vad som är brottsligt och inte måste dras så att den tydligt faller utanför den medicinska vardagen. Om lag och medicinsk praxis står i konflikt måste någondera ändras.
En sådan juridiskt transparent sjukvård kan bland annat kräva utbildning, strukturer för juridisk granskning av riktlinjer och att ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare och -tagare klargörs.
Motionärerna vill att politiken presenteras i form av ett handlingsprogram inför 2010 års fullmäktige.
MSF vill ha tydligare regler för avskiljande
Mot bakgrund av två nyliga fall med läkarstudenter som på grund av att de dömts för grova personbrott inte fått eller kunnat fullfölja sin utbildning, vill MSF se tydligare regler för när läkarstudenter får nekas plats och avskiljas från sin utbildning.
Om landstingen säger nej till att ge en student som dömts för ett allvarligt brott praktikplats med hänvisning till att förtroendet för vården kan skadas, kan studenten inte få godkänt på kursen och kan därmed inte läsa vidare. Det finns dock inget som säger hur mycket lärosätet måste anstränga sig för att hitta en praktikplats. Detta anser MSF inte är rättssäkert.
Enligt MSF bör kraven för att få göra praktik vara samma som för att få läkarlegitimation, det vill säga allvarlig brottslighet bör utesluta praktik med patientkontakter. Och den som inte får göra praktik ska inte heller kunna antas. Kravet på registerutdrag vid anställning, som föreslås i Patientsäkerhetsutredningen, anser MSF bör omfatta även praktiken.
Arbetskläder ska signalera läkare
Arbetskläder för läkare måste inte bara vara funktionella och hygiensiska. En viktig patientsäkerhetsfråga är också att dessa kläder tydligt signalerar personalkategori. Det anser Kvinnliga läkares förening, som lägger en motion om att Läkarförbundet verkar för »en klädsel som tydligt identifierar vår profession«.
SLF+SLS=Sant?
Slå samman Sveriges läkarförbund, SLF, med Svenska Läkaresällskapet, SLS, föreslår Upplands allmänna läkarförening tillsammans med Sveriges yngre läkares förening, Sylf. Ur ett internationellt perspektiv ter det sig märkligt och ur ett nationellt perspektiv är det olyckligt med »två fristående föreningar«. Då många kollegor inte förstår skillnaden eller varför man ska vara med i båda föreningarna uppstår en olycklig konkurrenssituation, menar motionärerna som yrkar på att Läkarförbundets centralstyrelse utreder möjligheterna till ett samgående.
Skydda patienters data i hälsoregister
Stockholms läkarförening uppmärksammar hälsodataregistren. Föreningen vill minska riksken för att registren missbrukas. Man förordar att förbundet »verkar för att hälsodataregistren omgärdas av ett frågeförbud«, det vill säga att utdrag ur registren inte får efterfrågas av arbetsgivare eller försäkringsbolag. Patienten bör också äga rätten till sin egen information och kunna säga nej till hälsodataregistren när så är möjligt.
Läkare bör få jobba efter 67
Mot bakgrund av ett antal anmälningar från personer som önskat arbeta vidare efter 67 års ålder har diskrimineringsombudsmannen slagit fast att det inte är diskriminering att i enlighet med LAS avbryta en anställning om den anställde fyllt 67 år.
Stockholms läkarförening vill trots detta att Läkarförbundet verkar för läkares rätt att jobba vidare efter 67 år. Som ett skäl anges läkarbristen. Man vill också att anställningsvillkoren mellan 65 och 67 års ålder ska förbättras.
Obligatoriet ifrågasätts igen
Lokalföreningsobligatoriets dagar är räknade. Det menar Sylf, MSF och Sveriges läkarförbunds chefsförening, som i en gemensam motion föreslår att kravet på medlemskap i en lokal- och yrkesförening slopas.
Den nya diversifierade arbetsmarknaden, med koncerner som är verksamma över hela landet, passar illa ihop med en struktur baserad på geografi. För många medlemmar kommer det i framtiden att vara den arbetsplatsbundna fackklubben som sköter det konkreta fackliga arbetet.
När det gäller yrkesföreningarna menar motionärerna att många medlemmar känner större närhet till specialitetsföreningarna.
Risken med att tvinga medlemmar att betala medlemsavgifter till föreningar som saknar relevans för dem är att förbundet upplevs som verklighetsfrånvänt.
Senast frågan om delföreningsobligatoriet var uppe i fullmäktige var 2007.
Bra sjukhusmat en viktig medicinsk fråga
Sjukhusmatens kvalitet måste förbättras, och det medicinska värdet av bra sjukhusmat uppvärderas. Det slår Sjukhusläkarföreningen fast. »Läkekonsten har i tusentals år insett betydelsen av kost, motion, livsstil och beteenden, men detta till trots har ekonomer och politiker prioriterat bort lokal tillagning av sjukhusmaten«, noterar Sjukhusläkarföreningen, som vill att förbundet verkar för en bättre kvalitet på sjukhusmaten. Nya Karolinska sjukhuset kan enligt preliminära planer komma byggas utan kök, framhåller Sjukhusläkarföreningen och varnar: »Även om man med exakthet kan definiera näringsinnehållet i enportionsmat när det lämnar fabrikens löpande band, är denna kunskap värdelös om inte maten äts upp.«
Läkarkåren har hamnat i skymundan i denna för våra patienter och deras behandling viktiga fråga, slår föreningen fast.
Begränsa läkares ansvar till egna specialiteten
Sjukhusläkarföreningen tar i två motioner upp frågor om ansvar i vården. Den första handlar om hur långt det professionella ansvaret sträcker sig, och läkares möjlighet att avgränsa sitt ansvarsområde. Detta mot bakgrund av »återkommande besparingar och nedskärningar i sjukvården«, där det inte är ovanligt att »läkares ansvar breddas och slås samman«. Sjukhusläkarföreningen yrkar på att Läkarförbundet verkar för läkares rätt att avgränsa sitt ansvarsområde till den egna specialiteten. Man vill också att förbundet framöver »belyser problematiken« och »sammanställer underlag för att främja läkares rätt att utveckla sitt kunskapsområde och därmed sitt professionella ansvar«.
Den andra motionen på diskuterar verksamhetschefens förutsättningar, och huruvida dessa överensstämmer med vad som stipuleras i hälso- och sjukvårdslagen samt i Socialstyrelsens föreskrifter, SOSFS 2005:12.
»Verksamhetschefens förutsättningar i dagens sjukvård med centralt införda patientjournalsystem, centralisering av stödfunktioner och flera beslutsnivåer mellan sig och uppdragsgivaren (politikerna) gör att denne inte kan förhindra eller påverka systemens inverkan på verksamheten«, framhåller Sjukhusföreningen och kräver att man tar en diskussion i frågan med Socialstyrelsen, samt att en propå görs till
Socialdepartementet, om Socialstyrelsen anser att ändring i hälso- och sjukvårdslagen behöver göras.
Certifiering får inte ersätta lärande miljö
Erfarenheterna från Danmark visar att certifiering av vårdgivare kan vara en dyr verksamhet med liten nytta. Över huvud taget lämpar sig certifiering illa för en så komplex verksamhet som vård.
Det menar Sjukhusläkarföreningen, som vill att Läkarförbundet verkar för att certifiering, som bland annat (S) förespråkar, inte ersätter en lärande miljö. En sådan garanteras bäst genom fortbildningsinspektioner i enligt med förbundets nya fortbildningspolitiska program. Man vill också att certifieringsbegreppet skiljs från strukturkvalitet och resultatkvalitet.
