En svår ryggmärgsskada avbryter hjärnans möjlighet att signalera till de mottagarceller nedanför skadan som styr kroppens motoriska funktioner. Då kan ett implantat i form av en artificiell nervcell, som genom att känna av hjärnans signaler aktiveras till att utsöndra rätt signalsubstanser i rätt doser, bli bryggan som återupprättar kontakten med mottagarcellerna. Det är ett av de terapeutiska områden där implantatet med ledande plast kan bli mycket intressant.
Det tror professor Staffan Cullheim, prefekt på institutionen för neurovetenskap vid Karolinska institutet.
– Det finns i dag ingen form av elektrisk stimulering som används vid dessa typer av skador. Hur skulle en sådan fungera? För att åstadkomma gångrörelser handlar det om att en enkel signal från hjärnstammen ska tas emot längre ner i ryggmärgen, där det finns en intrikat samling med nervceller som tillsammans ansvarar för gången, säger Staffan Cullheim, och fortsätter:
– Därför är de framsteg som nu gjorts av forskare vid Karolinska institutet tillsammans med kolleger vid Linköpings universitet mycket intressanta. Kan man leda hjärnans signal förbi skadan med hjälp av den jonpump, det implantat, som beskrivits i Nature Materials och omvandla informationen till rätt transmittorsubstans har vi närmat oss visionen om att skapa en artificiell nervcell. Grundstenarna finns, nu handlar det om att få ihop det genom att experter inom olika områden samarbetar. Jag är övertygad om att man kommer att klara det.
I den konstgjorda nervcellen, jonpumpen, ersätts den inkommande kemiska signalen, som hos en verklig cell tas emot av dendriterna, med en elektrisk stimulering från en strömkälla. Förloppet i övrigt, med en påföljande elektrisk aktivitet och frisättning av transmittorsubstanser, är i grova drag detsamma. Illustration: Daniel Simon
