Hälsocentralen Akka bedriver primärvård, och har sedan kooperativstarten för 19 år sedan vuxit från ett 15-tal medlemmar till i dag cirka 30 medlemmar och totalt 40 anställda. Tillsammans arbetar man i en ekonomisk förening. Akka har ett blandat upptagningsområde och ligger geografiskt längst ut på en av Stockholms pendeltågslinjer.
Kooperativet har fått flera utmärkelser. Besök kommer från när och fjärran för att studera alternativ till landstings- respektive vinstdriven vård. För kooperativ driftsform hyllas både från höger och vänster, utifrån olika bevekelsegrunder (se artikel intill). Kooperativet Akka har genomlevt ett antal politiska skiften i landstinget sedan början av 1990-talet. För personalen handlar det i dag främst om att ha kontroll över sin arbetssituation, om effektivitet och om trivsel och att bli sedd.
– Jag vill ha en bra arbetsplats, och jag vill jobba till pensionen, säger läkaren Ralph Monthén, specialist i allmänmedicin och medlem i Akka sedan flera år.
Han ser yrkesrollen som densamma, men att det i landstingsdriven verksamhet saknas befogenheter att ta tag i konflikter.
– I landsting är du som enskild individ rätt osynlig, och får lite feedback på vad du gör. Att arbeta i ett personalkooperativ innebär en helt annan kontroll över arbetet. Vi är inte vinstsyftande. Blir det ett överskott återinvesterar vi det i verksamheten.
Ralph Monthén tjänar motsvarande vad han skulle gjort i landstinget. Han längtar dock inte efter att »starta ett aktiebolag att plocka pengar ur«.
– I stället återinvesterar vi i verksamheten, som i fortbildning och gemensamma personalresor. Bland annat har vi besökt ett kooperativt sjukhus i Barcelona, som i sin tur samarbetar med ett kooperativt försäkringsbolag, säger han.
Helena Jiang från Peking, specialist i infektions- samt allmänmedicin, blir inom kort medlem i kooperativet. Hon har gjort ett års prövotid och behöver för medlemskapet betala en modest insats om 4 000 kronor. Hon är exalterad över arbetsvillkoren på Akka:
– Vi som arbetar som läkare här får väldigt bra service av sjuksköterskor och undersköterskor. När jag ska operera, ligger bordet dukat i operationssalen. När jag ska ge kortison är sprutan förberedd, säger Helena Jiang.
– Vi har börjat arbeta med »lean production«. Det påminner oss om hur viktig
varje liten del är för helheten, fortsätter Helena Jiang, som kom till Sverige som forskande läkare.
Därefter har hon arbetat i primärvård i Stockholms läns landsting i socialt belastade Jordbro och för Kvalita, i Årsta, där många är 80+.
– I dag jag har 13–15 patienter per dag. I Jordbro kunde jag ha 30–40 patienter per dag – och efter vårdvalet ännu fler. De flesta besöken handlade om sjukskrivningar. Jag tog kvällsarbete på närakuten för att inte tappa min kliniska kompetens.
På hälsocentralen Akka är patientunderlaget blandat, men personalstyrkan relativt homogen i ålder, vilket är ett problem. För närvarande har man en ST-läkare, men har i år inte fått någon AT-läkare.
– När många av medlemmarna är födda under 50-talet kan det framöver bli ett problem, skämtar läkarsekreteraren och ordförande i kooperativet, Åsa Sager, men med ett visst allvar.
Nytillträdda verksamhetschefen Annika Karlsson är dock vid gott mod.
– Skillnaderna mellan arbetet på Akka och i landstinget är som mellan natt och dag.Vi arbetar mycket mer effektivt. Personalen har ett eget inflytande.
– Det finns i samhället en underton av att det inte är politiskt korrekt att tjäna pengar, och i landstinget behöver man inte ta de ekonomiska konsekvenserna av sitt handlande. Här blir det företagets existens som hotas.
Varför finns så få personalkooperativ?
– Det krävs ett startkapital, och så är det mycket arbete i början. Vi är jättetacksamma för de ideologiskt starkt inspirerade människorna som startade det här, framhåller flera av dem som Läkartidningen talat med.
Ralph Monthén ser även strukturella hinder:
– Det måste finnas doktorer som vill starta kooperativ. Men det blir mindre pengar till doktorn i den här modellen. Om man är vinstfokuserad har man sannolikt en annan agenda och vill gå i pension vid 60. I ett aktiebolag kan man vinstmaximera.
