Drygt 20 procent av patienterna på europeiska sjukhus lider av undernäring, och ytterligare lika många befinner sig i riskzonen. På äldreboenden är situationen ännu värre. Där är omkring 60 procent av de boende undernärda eller riskerar att bli det.
Det visar en europeisk punktprevalensmätning, som redovisades på riksstämman på torsdagen. Mätningen genomförs en bestämd dag varje år, inom ramen för initiativet Nutrition Day.
Siffrorna för Sverige är ungefär desamma och lika alarmerande. Det säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Akademiska sjukhuset i Uppsala:
– Detta innebär att cirka 30 procent av alla svenskar över 70 år är undernärda eller riskerar att bli det. Andelen undernärda är högst på äldreboenden och sjukhus.
– Men räknat i absoluta tal bor det stora flertalet undernärda svenskar i hemmet, vilket gör det svårt att nå dem. Många av dem läggs dock in på sjukhus någon gång under ett år. Då kan man använda sjukhusvistelsen för att identifiera problemet och påbörja behandling.
Att identifiera och behandla undernäring ges dock inte särskilt hög prioritet på svenska sjukhus. En enkätundersökning bland läkare, sjuksköterskor och dietister visar att de flesta är medvetna om vad som bör göras men att detta sällan görs.
En bedömning av patientens näringstillstånd vid inskrivning görs exempelvis bara i cirka 20 procent av fallen, en beräkning av patientens näringsbehov bara i 30 procent av fallen och så vidare.
Ett hinder för förbättringar kan vara okunskap, men Tommy Cederholm ser det också som ett ledningsproblem:
– Det finns en bristande insikt om problemet med undernäring hos ledningar på olika nivåer, från klinik- och sjukhusledningar till politiska beslutsfattare.
– Bakom den låga prioriteringen kan också finnas underliggande föreställningar om att det handlar om gamla människor som ändå ska dö snart. Men det finns studier som visar att man kan förbättra patienternas funktion med enkla nutritionsmetoder. Det handlar om att få åldras med värdighet.
I oktober 2008 beslöt EU-parlamentet att göra kampen mot undernäring till ett prioriterat hälsopolitiskt mål för den kommande mandatperioden, jämsides med kampen mot fetma.
ESPEN, det europeiska sällskapet för klinisk nutrition, har i år startat en kampanj runt en europeisk aktionsplan. Ett av målen är att få in nutrition i grundutbildningen för all vårdpersonal. Det berättar Olle Ljungqvist, professor i kirurgi vid Universitetssjukhuset i Örebro och ordförande i ESPEN.
– Vi vill också att alla sjukhuspatienter ska genomgå nutritionsscreening och att nutritionsackreditering ska bli ett krav för alla vårdinrättningar. Och vi ser nu att nutrition klättrar högre upp på agendan i Europa.
Flera europeiska länder, bland annat Danmark, har nu lyft frågan till rikspolitisk nivå. Men Sverige släpar efter. Torsten Mossberg från Socialstyrelsen efterlyste vid symposiet ett initiativ från regeringen:
– Jag anser att regeringen måste ta initiativ till en nationell handlingsplan mot undernäringen, som tar upp frågorna om utbildning, rekommendationer och att åter göra nutrition till en medicinsk specialitet.


– Vi vill att alla sjukhuspatienter ska genomgå nutritionsscreening, säger professor Olle Ljungqvist, ordförande i den europeiska organisationen ESPEN. Foto: Urban Orzolek



– Det handlar om att få åldras med värdighet, säger professor Tommy Cederholm. Foto: Urban Orzolek