deCODE grundades år 1996 av läkaren Kári Stefánsson, en forskare som ansågs driven och karismatisk. Efter hans uppvaktning av isländska myndigheter genomdrevs en kontroversiell lag som gav företaget möjlighet att bygga upp en genetisk databas över flertalet islänningar, samt komplettera den med matchande journaldata från sjukvården. Målet var att skapa en sjukdomsdatabas av högsta klass, och att attrahera betalande kunder bland företag, forskare och institutioner. Detta uppmärksammades bland annat i Läkartidningen nr 48/1999.

deCODE specialiserade sig på så kallade GWAS (genome-wide association studies), en storskalig studiedesign som skulle kunna upptäcka genetiska variationer till grund för våra folksjukdomar. Den nya kunskapen skulle ge upphov till specialdesignade läke­medel. Även allmänheten blev en kundgrupp, i och med lanseringen av dotterbolaget deCODEme år 2007. Detta projekt erbjöd DNA-test över nätet mot en avgift (se Läkartidningen nr 11/2008).

Tanken var att generera inkomster på människor som ville veta sin riskprofil för till exempel Alzheimers sjukdom, typ 2-diabetes eller cancer.
Efter hand har tekniken för genanalyser blivit betydligt billigare. Men detta har inte hjälpt deCODE som, trots att det varit ett mycket framgångsrikt forskningsinstitut, inte lyckats kommersiellt. Den genetiska komponenten som GWAS kunnat identifiera i vanliga sjukdomar har varit liten. Så många läkemedel har det därför inte blivit.
Antalet privatkunder har även varit begränsat. Vissa kallar DNA-testen »recreational genomics« vilket skulle kunna översättas med »genomik för nöjes skull«. Detta då det inte finns några kliniska studier som bekräftar nyttan med denna sorts genetiska riskinformation på individnivå. Anstormningen av patienter i behov av genetisk rådgivning efter dylika test verkar också ha uteblivit från vårdcentralerna.
Nu är frågan vad som ska hända med informationen i deCODEs databas efter konkursen. Lagliga restriktioner gör att innehållet inte kan säljas. Den brittiska stiftelsen Wellcome Trust sägs ha erbjudit sig att finansiera fortsatt drift. Detta enligt Nature, som också skriver att Kári Stefánsson avfärdar möjligheten att en utländsk institution skulle ta hand om materialet. »Vi är en stolt nation, och databasen är inte för andra att hantera«, säger han till Nature.