Det svenska ordförandeskapet lyckades inte att få igenom det så kallade patientrörlighetsdirektivet, som skulle underlätta och reglera patienters rätt till planerad vård utomlands. EU:s socialministrar ville, trots långtgående svenska ansträngningar, vid mötet i Bryssel på tisdagen inte fatta något beslut i frågan.
– Vi försökte att få en lösning till stånd fram till sista stund. Men vi kunde uppfatta en blockerande minoritet. Det gäller främst Spanien och Portugal, men också några öststatsländer som var oroliga för krav på ersättning även för privat vård, säger Martin Kits, pressekreterare hos socialminister Göran Hägglund (KD).
Patientrörlighetsdirektivet var tänkt att göra det tydligt för patienter vilka regeler som gäller.
– Men det finns ingen poäng att lägga fram ett direktiv som är svagare och bryter med gällande rättspraxis och fördragstext, fortsätter Martin Kits.
Regeringen ämnar nu gå vidare på egen hand med de svenska reglerna för att underlätta patienters möjlighet till vård utomlands.
– Hur har vi inte funderat på ännu. Juridiskt sett gäller i dag samma som i går. Men vi måste göra det tydligare och enklare för den enskilda medborgaren. Det gäller till exempel i vilken mån man ska få ersättning i förväg och inte behöva ligga ute med pengar.
Direktivet om patientrörlighet har på EU-nivå i stort kommit att uppfattas som en traditionell vänster–högerfråga. I Sverige är ambitionen om en bättre reglerad patientrörlighet en blocköverskridande fråga, dock inte vårdverksamheters rörlighet. Mellan partier råder också delade meningar om krav på förhandsbesked eller inte, men även i viss mån vilken vård som ska ersättas.
Regeringen har i förhandlingarna på EU-nivå drivit linjen att direktivet ska omfatta motsvarande vård som ges i hemlandet. Förhandsbesked skulle vara frivilligt.
– Vi har i förhandlingarna fått okej från Socialdemokrater och Miljöpartiet i EU-nämnden, säger Martin Kits.
Ylva Johansson (S), talesperson i hälso- och sjukvårdsfrågor, är dock besviken.
– Regeringen tog i de inledande förhandlingarna en extrem ståndpunkt långt ut på den liberala sidan, där man vill se hälso- och sjukvård som en näring.
Ylva Johansson, som var med om att plocka bort hälso- och sjukvårdsfrågorna ur det så kallade tjänstedirektivet, var den som initialt i egenskap av sjukvårdsminister initierade ett patientrörlighetsdirektiv.
– Jag ville ha ett direktiv som reglerar patientsäkerhet och rättigheter utifrån patientens perspektiv. Men nu är vi tillbaka på ruta ett. Vi styrs av 1408, säger Ylva Johansson och syftar på den förordning som innebär att patienten inhämtar ett förhandstillstånd om EU-vård från Försäkringskassan, en möjlighet som funnits sedan EU-inträdet 1995.
– Det var först i somras som regeringen ändrade sin linje, säger Ylva Johansson.