Det nuvarande avtalet löper ut den 31 mars nästa år. Den fyrsidiga framställningen är en full meny över de centrala kraven på förbättringar i läkares arbetsvillkor, där övergripande krav på kompetensutveckling och tid för handledning, vikten av att läkare tar på sig chefsfrågor och förutsättningar för en »effektiv och patientsäker vård« är centrala.
Konkreta krav återfinns bland arbetsmiljöfrågorna under den så kallade »specialbestämmelsen«. Gravida bör ges möjlighet att på egen begäran undantas från jourverksamhet och läkare över 55 att på egen begäran bli befriade från nattjour medan läkare över 60 bör få rätt att välja bort beredskap nattetid. I ett flexibelt arbetsliv bör det också vara möjligt att lyfta frågan om läkares möjlighet till reducerad arbetstid, framhåller Läkarförbundet i sina yrkanden.
Ett fackligt bekymmer är lokala arbetsgivares inställning till det lokala partssamarbetet. Läkarförbundet framhåller att lokala parter måste få tillgång till relevant statistik inför löneöversynsförhandlingar och få delta i lönebildningsarbetet.
– Arbetsgivare lokalt vill gärna driva individuella löneförhandlingar, medan vi vill att våra lokalföreningar får förhandla, efter det att arbetsgivare haft lönesamtal med varje medarbetare. Den lokala lönebildningen måste vara professionell, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet, som på onsdagen förra veckan tog del av SKL:s yrkanden i en gemensam sittning tillsammans med vårdfacken, lärare och socionomer.
SKL yrkar generellt på långa bindningstider. Man kräver också så kallade sifferlösa avtal. Läkarförbundet däremot vill landa i en centralt angiven siffra. De sifferlösa avtalen riskerar teoretiskt ställa löntagare inför nollavtal, inga löneökningar, med hänvisning till rådande konjunktur. SKL har tidigare också hotat med att säga upp 2010 års löneavtal med Vårdförbundet, som ger ett golv om två procent, men fick senare backa.
Ligger två procents löneökning som ett golv för 2010?
– Ja, i praktiken ses detta nu bland alla fackförbund som ett golv, säger Eva Nilsson Bågenholm och berättar att Läkarförbundets förhandlingsdelegation kommer att kräva ett kort avtal och förespråka jämställda löner liksom att lägstalönerna för de yngre läkarna höjs.
Vid den förra avtalsrörelsen var arbetstiderna en tvistefråga som ledde till medling. Arbetsgrupper tillsattes också för att se över AT- respektive ST-läkares löner.
– Vi upplever inte i år att vi har någon sådan fråga. Men det är viktigt att höja AT-lönerna och lönerna för medicine studerande, vars lägsta lön är 17 800 kronor. Det är skamligt lågt, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Förhandlingarna mellan SKL och Läkarförbundet återupptas andra veckan i januari. Då ska man också ta ställning till huruvida frågor om pensioner och omställningsavtal kommer att ingå i lönerörelsen, som SKL har yrkat på, men som Läkarförbundet säger nej till:
– Vi vill inte att dessa frågor ska ta utrymme från lönerna, säger Eva Nilsson Bågenholm.
