Prioriteringen har skett enligt den trestegsmodell som först utvecklades i Västerbotten 2008, där verksamheterna börjar med att internt göra en vertikal prioritering, varpå verksamhetscheferna och därefter de förtroendevalda i tur och ordning gör en horisontell prioritering.
Bortprioriteringarna motsvarar 106 miljoner kronor och omfattar effektiviseringar, reduceringar och ändrade indikationsnivåer. Bland annat ersätts läkarbesök med sjuksköterskebesök för vissa besvär. Bara en mindre del av summan kommer att gå till ny verksamhet. Det gäller 15 miljoner, som ska satsas på att bygga ut den palliativa vården. 

– För övrigt försvinner pengarna. Vi hade önskat att vi skulle kunna satsa mer, men när vi satte i gång och såg hur den finansiella situationen såg ut blev det en fråga om att ta bort snarare än att omfördela, säger projektledaren Ann Östling.
Från Västmanlands läkarförening är kritiken stark, både mot sättet prioriteringen skett på och mot vissa av de beslutade bortprioriteringarna.
– Enskilda läkare har i viss mån medverkat i processen, men som facklig organisation har vi inte varit delaktiga på en övergripande nivå. Vi saknar också en konsekvensanalys av varje åtgärd i beslutet, säger Lars-Olof Svensson, ordförande i Västmanlands läkarförening.
Enligt honom kan vissa delar strida mot hälso- och sjukvårdslagen. Det gäller besluten att upphöra med vissa åtgärder för patienter över en viss ålder.
– Det förekommer inte grupper inom vården, bara individer, och var och en har rätt till en bedömning utifrån sina behov. Visst kan det vara rätt ibland att avstå från att behandla en äldre person, men då ska det ske för att det inte är bra för patienten och inte för att spara pengar.
Kommer ni att överklaga?
– Vi har i ett första skede reserverat oss mot beslutet. Vår kommande strategi är inte riktigt klar.