Åklagaren tillmötesgår advokatkrav

Efter att åklagare Peter Claeson i höstas avslutat förundersökningen angående den dråpmisstänkta narkosläkaren fick försvarsadvokaten Björn Hurtig möjlighet att begära kompletteringar. Av de fem specifika önskemålen (Läkartidningen 50/2009, sidan 3436) har han nu efter en del skriftväxling fått positivt besked om tre. Till att börja med svarade Peter Claeson utan vidare kommentar att blod från ursprungsprovet finns kvar. I övrigt bad han Björn Hurtig tydligare motivera sina förfrågningar, framförallt den om en vertikal revision av Rättsmedicinalverkets laboratorium. Peter Claeson skriver att RMV:s laboratorium är ackrediterat och att det under förundersökningen inte har framkommit några uppgifter som ger anledning att tvivla på de analysresultat som ingår i förundersökningen. På det svarade Björn Hurtig att det finns all anledning att tvivla på de analysresultat som ligger till grund för misstanken mot narkosläkaren och att en vertikal revision av RMV:s laboratorium, »som startar vid analysresultatet och rör sig tillbaka i hanteringen«, skulle vara enda sättet att hitta eventuella felkällor med tanke på de extremt höga koncentrationsnivåer av tiopental som angetts. Björn Hurtig beskriver vad som står på spel för hans klient och påminner Peter Claeson att han som åklagare är skyldig att reda ut såväl det som talar för som det som talar mot den misstänkta.
När Peter Claeson avslog Björn Hurtigs begäran om revision av RMV:s laboratorium skrev Björn Hurtig att det är orimligt att påstå att en ackreditering innebär att ett fel aldrig kan begås. Han måste emellertid acceptera åklagarens beslut.
Björn Hurtig begärde också att förundersökningen skulle kompletteras med en serie röntgenbilder av flickans hjärna som togs under de månader hon levde, sommaren 2008. Av obduktionsprotokollet framgick att flickan hade lite hjärnvävnad och att mycket vätska fanns i hjärnans hålrum. Detta framhåller Björn Hurtig i sitt förtydligande: »Thiopental är lipidvänligt och har hjärnan som målorgan. Jag ämnar kalla ett sakkunnigt vittne, en professor emeritus som är expert på thiopental och hjärnan. Han ska höras om barnets hjärnskada i relation till de påstått höga koncentrationshalterna av thiopental i blodet.« Den motivationen räckte för att Peter Claeson skulle meddela att han beslutat inhämta de aktuella röntgenbilderna.
Åklagaren har också beslutat att på Björn Hurtigs begäran kalla Per-Arne Lönnqvist, överläkare i barnanestesi och intensivvård vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, till förhör. Björn Hurtig är kritisk mot att utredningen saknat experter på just barn, »bl a mot bakgrund av thiopentalets lipidvänlighet«. Försvarsadvokaten framhöll i sitt kompletterande svar också vikten av att Per-Arne Lönnqvist är praktiker, något han anser ha stor betydelse för förståelsen av hur vård i livets slutskede går till samt för bedömningen vittnesuppgifter. Björn Hurtig menar att ett förhör med Per-Arne Lönnqvist kan komma att få betydelse för åklagarens beslut i åtalsfrågan.
Slutligen hade Björn Hurtig begärt att få tillgång till ett protokoll från ett möte som hölls på RMV redan i mars. Något sådant protokoll existerar emellertid inte enligt åklagaren. Björn Hurtig ställer sig mycket frågande till detta och har nu begärt att ett sådant skapas i efterhand.
I det senaste brevet från advokaten till åklagaren ställer Björn Hurtig ytterligare en fråga: »Har analysen på thiopentalkoncentrationen bara genomförts en enda gång?«
Men något svar på den frågan har Peter Claeson inte kommit med.
Med tanke på det ytterligare förhör som nu ska hållas inom ramen för förundersökningen, ett förhör där advokaten »kommer att beredas möjlighet att närvara«, och med tanke på att advokaten just nu är utomlands till den 19 januari, kan en försiktig gissning vara att beslut i åtalsfrågan dröjer ytterligare en tid.