Läkartidningens undersökning om författarskap i svenska avhandlingar sätter ljuset på känsliga frågor. Vem har rätt att få ära för forskningsresultat? I vilken grad bryter forskarsamhället mot sina egna regler?
Det är knappast en nyhet att god vetenskaplig meritering är en förutsättning för att beviljas forskningsanslag och för avancemang till högre akademiska tjänster. Inte heller att denna meritering i praktiken handlar om vetenskaplig produktivitet mätt i författarskap. Hur publikationslistan värderas, en funktion av antal publicerade artiklar och tidskrifternas impaktfaktorer, spelar stor roll för den enskilda forskaren.
I princip alla vetenskapliga tidskrifter, inklusive Läkartidningen, följer de så kallade Vancouverreglerna, som tydligt anger vad som krävs för att få räknas som författare för en vetenskaplig artikel. Icke desto mindre har många erfarenheten att personer lagts till författarlistan på diskutabla grunder.
De uppseendeväckande höga siffrorna om brott mot Vancouverreglerna som rapporteras här av nydisputerade doktorer i Sverige ska ses mot bakgrund av liknande undersökningar internationellt. JAMA har publicerat flera studier som visat att hedersförfattare är vanligt förekommande. Till exempel rapporteras att hedersförfattare förekommit i 60 respektive 21 procent av originalartiklarna i Annals of Internal Medicine och BMJ [1].
Motsvarande siffra i Cochrane-översikter var 39 procent [2].
I likhet med andra studier på temat har Läkartidningens undersökning ett bortfall som inte är obetydligt. Men, resultatet kan knappast bortförklaras med metodologiska problem. Den sannolika förklaringen är att samma systematiska problem finns i Sverige som i resten av världen. Att det finns en sorts inflation i vetenskapligt författarskap.
Förutom en mer grundlig utredning om problematiken bör de svenska universiteten ta initiativ i syfte att stävja förekomsten av hedersförfattarskap. Enskilda forskare bär naturligtvis det största ansvaret för författarlistor där de – eller medförfattare – inte borde finnas med!
Referenser
1 . Bates T, Anic A, Marusic M, Marusic A. Authorship criteria and disclosure of contributions: comparison of 3 general medical journals with different author contribution forms. JAMA. 2004;292:86-8.
2 . Mowatt G, Shirran L, Grimshaw JM, Rennie D, Flanagin A, Yank V, et al. Prevalence of honorary and ghost authorship in Cochrane reviews. JAMA. 2002;287:2769-71.
