Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap i Göteborg har startat en introduktionskurs i svensk hälso- och sjukvård för utländska läkare. Det är en femdagars intensivkurs, som vänder sig till EU-läkare samt svenska studenter som läst sin läkarutbildning utanför Sverige, men också till tredjelandsläkare.
Kursens fokus ligger på värdegrunder och organisationsförhållanden: »patienten i centrum«, patientsäkerhet, närsjukvård och teamarbete, är centralt innehåll. Två kurser är planerade, den första i mars, men bara 9 av 30 platser är hittills fyllda.
– Vi har marknadsfört kursen genom att med hjälp av Läkarförbundet ha mejlat ut information till studierektorerna för ST, vilket fungerat jättebra. Däremot har inte utskicken till landstingen gett resultat, säger kursansvarige Nenad Stankovic, handkirurg och smärtläkare vid Frölunda Specialistsjukhus, universitetslektor vid NHV.
Att utbildnings- och introduktionsbehoven är stora är väl känt. I Region Skåne har frågan väckts om att skärpa språkkrav och andra krav vid anställning av utländska läkare.
– Självfallet finns ett behov av inblick i och kännedom om hur vi hanterar livet, men just nu rekryterar vi inte mycket läkare, kommenterar Tord Larsson, strateg, Region Skåne, behovet av den aktuella kursen i Göteborg.
Frågan är vem som tar ansvar för gruppen EU-läkare och svenska utlandsstuderande, de som utifrån olika behov vill göra AT, AT-liknande tjänst eller ST, för att inlemmas i det svenska systemet och den alltmer ekonomiskt pressade hälso- och sjukvården.
Landstingen har nu dragit ner på rekryteringen av läkare. Inom vissa specialiteter, som psykiatri, rekryteras dock fortfarande aktivt.
– Vi rekryterar fortfarande aktivt på plats i Tyskland, där vi också håller i utbildning, det gäller psykiatrer och framför allt sjuksköterskor, säger Mona Englund, personaldirektör, Stockholms läns landsting, som inte hört talas om den aktuella kursen i Göteborg.
Leif Lindberg, i dag EU-utredare på Sveriges Kommuner och landsting, SKL, har tidigare bevakat frågor kring utlandsläkarna:
– Utbildningsbehov i den svenska sjukvårdskulturen finns både bland asylsökande och bland läkare som rekryterats aktivt, liksom för de läkare som kommit till Sverige med den fria rörligheten. Det finns stora skillnader, och det gäller att knäcka den svenska koden.
Han flaggar dock för att det kommer att bli kärvare för utlandsläkarna att få jobb i Sverige, innan konjunkturen vänder på nytt.
– De stora rekryteringsmässorna i Tyskland, som inleddes i november 2000, har avstannat. Den senaste hölls i Hamburg i februari 2009, säger Leif Lindberg.