Den bilden gav Louis Riddez, traumakirurg och Läkartidningens medicinska redaktör i kirurgi, på onsdagen i förra veckan, åtta dagar efter det första skalvet, som bedöms vara det kraftigaste i området på 200 år. Han hade då amputerat i 30-timmarspass för att rädda liv.
Louis Riddez, till vardags traumakirurg vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna, har tidigare avverkat ett stort antal katastrofuppdrag, bland annat i Aceh efter tsunamin 2005.
– Men jag har aldrig varit med om de ofattbara medicinska behov som finns här nu, sa per telefon en märkbart berörd Louis Riddez, som på uppdrag av Läkare utan gränser lämnat Sverige med ett reguljärt Air France-flyg lördagen den 16 januari.
Planet landade i Santo
Domingo, Dominikanska republiken. 17 timmar senare var han i arbete på Choscal-sjukhuset, i slumområdet Cité Soleil, Port-au-Prince, ett av Läkare utan gränsers tre reguljära sjukhus i landet.
– Människor är väldigt rädda, och ingen vill vara inomhus. Vi har fått flytta ut alla på tomten utanför sjukhuset, där vi slagit upp tält för att patienter ska skyddas, framför allt mot solen, sa Louis Riddez, som tillsammans med lokalanställda och volontärer från hela världen fokuserar på livräddande kirurgi: amputationer och akuta förlossningar samt öppna sår, frakturer och brännskador.
– Aldrig har vanlig enkel kirurgi räddat så många liv. Det är tragiskt med amputationer av armar och ben, men det räddar liv. Väldigt ofta handlar det om unga människor och barn. Människor har allvarliga klämskador och infekterade sår. Vi ser en hel del gasgangrän, berättar Louis Riddez.
Kommunikationen sker i huvudsak på kreolsk franska. Patienter måste lämna sitt samtycke till amputation, och det händer att patienter avstår från ingrepp.
Problem med distribution av medicinsk materiel har inneburit att utsliten utrustning ersatts med vanliga metallsågar inskaffade på marknaden. Läkare utan gränsers flyg från centrallager i Bordeaux, Frankrike, hade nekats landningstillstånd i Port-au-Prince.
– Våra leveranser kom fram först i går, trots att man från Belgien gjorde klart sin beställning en timme efter den stora jordbävningen, berättade Louis på fredagen.
Opererar ni fortfarande med vanliga sågar?
– Vi har desinficerat dem, och gör de akuta operationerna med dem. Sedan får vi ta in patienten igen längre fram för att göra snyggare snitt. Vi skriver på bandagen vilka skador patienten har, berättar Louis Riddez, som tagit nattpassen på sjukhuset som fortfarande opererar dygnet runt.
Många är nu trötta, inte minst de lokalanställda som har sina problem och säkert jobbar för att glömma, men också för att få en inkomst. Och det är en hel del förtvivlan bland patienter, eftersom vi så ofta tvingats att amputera. Våra psykologer på plats har mycket att göra, uppger Louis Riddez via sms på söndagen.
Läkare utan gränser bedriver kirurgi på fyra sjukhus i Port-au-Prince (Choscal, Trinité, Carrefour och Chancerelle).
För Läkare utan gränser finns i Haiti också kirurgen Andreas Wladis och anestesiläkarna Anders Eriksson och Henrik Jörnvall samt kirurgen Johan von Schreeb, medicinsk koordinator.
