Läkaren åtalad för dråp

Enligt Åklagarmyndighetens webbplats hoppas åklagaren, med hjälp av medicinska och rättsmedicinska utredningar samt vittnesmål, kunna styrka följande:
»– att den lilla flickan tillfördes narkosmedlet Thiopental strax innan hon avled,
– att det var den misstänkta läkaren som personligen tillförde medlet till flicka,
– att läkemedlet orsakade flickans död,
– att ingen har ordinerat läkemedlet,
– att det inte var medicinskt motiverat att ge flickan läkemedlet,
– att läkemedlet inte har tillförts av misstag.«
Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm välkomnar att det äntligen fattats beslut i åtalsfrågan, även om hon hade hoppats att det inte skulle bli åtal.
– Att en läkare åtalas för ett allvarligt brott i samband med en vårdsituation är en väldigt speciell situation, och något man inte önskar skulle hända.
Hennes kritik mot hanteringen av ärendet är fortsatt hård.
– Om man hade gjort som patientsäkerhetsutredningen förslagit och börjat med den medicinska utredningen hade man kunnat konstatera att detta rör en isolerad händelse. Då hade vi sluppit alla rykten och all oro, där många läkare undrat om vi inte får ge smärtstillande och ångestdämpande medel som vi gör, säger Eva Nilsson Bågenholm.
Jan Wernerman, ordförande i Svensk förening för anestesi och intensivvård, tycker inte att det är så mycket att säga om åklagarens argumentationskedja.
– Nu är det upp till honom att bevisa varje punkt. Det avgörande blir om han har några bevis för att det verkligen var vår kollega som gav narkosmedlet. Dessutom finns det en viss osäkerhet kring de rättsmedicinska fynden där jag tror att vi kommer att få höra experter med olika uppfattning i rätten.
Han tror dock inte att åtalet kommer att få någon återverkan på anestesiläkares praktiska arbete.
– Till en början fanns det en viss oro för att misstankarna skulle röra yrkesutövningen. Men Socialstyrelsens rapport har visat att om det begåtts några fel så har det skett utanför den medicinska behandlingen av flickan, säger Jan Wernerman.
Bland de vittnen som åklagaren kommer att stödja sig på nämns i stämningsansökan, förutom en rad anhöriga till flickan och en rad experter, även två undersköterskor. En av dem ska, enligt åklagaren, kunna vittna om att läkaren injicerat något annat utöver det morfin som flickan fick »via en sprutpump«. Den andra undersköterskan ska, enligt åklagaren, kunna vittna om att flickan hade endast en infart.
Åtal är väckt vid Solna tingsrätt. Huvudförhandling kommer att hållas så snart som möjligt, enligt tingsrätten. Å andra sidan finns inga tidsfrister att ta hänsyn till, eftersom ingen sitter häktad. Det kan innebära att det kan dra ut på tiden. Det som nu först händer är att stämningsansökan delges den tilltalade. Sedan tar tingsrätten ställning till när rättegång kan hållas och när alla inblandade ska kallas.