Enligt EU:s direktiv för yrkeskvalifikationer ska läkares grundutbildning omfatta minst sex års studier. Det kravet lever den svenska fem och ett halvt år långa medicinska grundutbildningen inte upp till, något som EU-kommissionen vid flera tillfällen påmint den svenska regeringen om.
Samtidigt riktade Riksrevisionen i samband med utvärderingen av statens psykiatrisatsning i höstas vass kritik mot den svenska läkarutbildningen. Här handlar det om att det delade ansvaret för läkarutbildningen mellan stat och landsting gör styrningen av utbildningen otydlig, vilket gör det svårt att exempelvis långsiktigt säkra tillgången på specialister i psykiatri.
Dessa frågor gör att man på Utbildningsdepartementet just nu överväger en översyn av läkarutbildningen, berättar Anna Humle, utredare på Utbildningsdepartementet.
– En översyn behöver göras med tanke på de frågor som ställts, men också för att man kan fundera över om det är rimligt att svenska läkare som får examen inte har rätt att utöva yrket och inte har några möjligheter att flytta till annat land, utan måste vänta ytterligare 1,5 år för att få sin AT.
Just relationen mellan grundutbildning och AT är en fråga som en eventuell utredning om att göra grundutbildningen sexårig knappast kommer förbi. Flera aktörer, däribland Läkaresällskapet, har efterlyst en tätare samordning mellan grundutbildning och AT-tjänstgöring, för att garantera kvaliteten och relevansen i den senare. Andra förespråkar rent ut att AT slås ihop med grundutbildningen under statligt huvudmannaskap (se artikel i LT 21-22/2009).
Vad en eventuell utredning kan komma fram till i den frågan vill Anna Humle inte föregripa. Dock menar hon att det kan vara rimligt att se över kraven i AT-utbildningens olika moment.
– Medan grundutbildningen granskas kontinuerligt av Högskoleverket sker ingen kvalitetssäkring av AT-tjänstgöringen så att det man får göra som AT-läkare motsvarar de krav som ställs i yrket.