I långa stycken följer lagrådsremissen patientsäkerhetsutredningens förslag som kom i december 2008. Den viktigaste skillnaden är enligt socialminister Göran Hägglund att det tydligare betonas att den enskilde medarbetarens ansvar finns kvar även i ett system där vårdgivarens roll i patientsäkerhetsarbetet betonas mer än i dag.
– Utredningen tänkte rätt när man la tyngden på systemnivån, men vi vill understryka att individens disciplinansvar inte upphör. Risken för påföljd kvarstår, men regelverket blir tydligare där man kan få kritik, prövotid och ytterst indragen legitimation.
Regeringen vill göra vårdgivare skyldiga att utreda händelser, förebygga vårdskador samt se till att personalen har rätt kompetens för att kunna ge god vård. Varje år ska vårdgivaren lämna en »patientsäkerhetsberättelse« där det senaste årets arbete med att stärka patientsäkerheten redovisas, exempelvis för att minska vårdrelaterade infektioner eller undvika fallskador.
– Det viktigaste med det här förslaget är att vårdgivarens ansvar blir tydligare. Man ser vården som en högriskverksamhet och arbetar utifrån det. På samma sätt som man som arbetsgivare enligt arbetsmiljölagen har ett ansvar för sina arbetstagare, får man nu ett ansvar för vårdtagarna, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm, som var expert i patientsäkerhetsutredningen.
Socialstyrelsen blir ny instans för klagomål från patienter som anser sig drabbade av en vårdskada, och ersätter i den funktionen HSAN. Det ska räcka med att anmäla en händelse – patienten behöver inte som i dag peka ut en enskild anställd – varpå Socialstyrelsen utreder vem som är ansvarig. Myndigheten kan rikta kritik mot såväl vårdgivare som enskild yrkespersonal.
Dagens individuella disciplinpåföljder, varning och erinran, försvinner. Kvar blir utöver kritik från Socialstyrelsen, sanktionerna prövotid och indragen legitimation, som HSAN även i fortsättningen beslutar om. Prövotiden innebär att en läkare eller sjuksköterska under en treårsperiod står under särskild tillsyn från Socialstyrelsen. Under den tiden ska den legitimerade följa en plan som kan innehålla missbruksbehandling eller utbildning.
För att inte oskickliga individer ska komma undan påföljd genom att byta arbetsgivare blir vårdgivare skyldiga att kontakta Socialstyrelsen om de har legitimerad personal som kan utgöra en patientsäkerhetsrisk.
Vid sidan av indragna legitimationer, som alltid kan överklagas av den berörde, kan Socialstyrelsens beslut i ett vårdskadeärende enligt förslaget inte överklagas, varken av patienter eller av vårdpersonal. Många har befarat att detta skulle kunna medföra fler stämningar och polisanmälningar.
– Många remissinstanser var kritiska i den delen som gäller möjligheten att överklaga, och vi avser att titta på den frågan och förhoppningsvis återkomma med ett förslag om vilka som ska kunna överklaga. Men det är viktigt att det blir ett förslag som är ordentligt genomarbetat, och därför finns det inte med i lagrådsremissen, säger departementssekreterare Petra Zetterberg Ferngren.
En legitimation ska kunna dras in även vid allvarlig brottslighet som skett utanför vårdverksamheten. Lagrådsremissen innehåller en bestämmelse om att Socialstyrelsen ska få direktåtkomst till uppgifter i belastningsregistret i samband med prövningar av nya eller redan gällande legitimationer. Exakt vilka brott detta ska gälla har inte preciserats, annat än att det ska vara brott som lett till annat straff än böter.
Till skillnad från Patientsäkerhetsutredningen vill regeringen däremot inte införa registerkontroll vid anställning i hälso- och sjukvården, något Eva Nilsson Bågenholm ifrågasätter.
– Vi tycker att man borde kunna ha en sådan kontroll vid anställning. Dels kan saker hända efter att man får sin legitimation, dels är det ganska många inom sjukvården som inte har legitimation. Och det är lite svårt att se vad det skulle vara för skillnad mellan en barnskötare och en barnläkare.
