För att täcka bristen på vårdutbildad arbetskraft blir det allt vanligare att rika länder vänder till utvecklingsländer för att värva personal. Detta riskerar, enligt WHO, att öka ojämlikheten i tillgång till hälsovård mellan länder och regioner. I det förslag till etisk kod för internationell rekrytering av vårdpersonal som WHO:s styrelse ställt sig bakom framhålls att varje land bör sträva efter att vara självförsörjande på vårdpersonal och därmed minska sitt behov av utlandsrekrytering.
När personal värvas från andra länder bör medlemsländerna sträva efter en balans mellan ursprungsländernas, mottagarländernas och de enskilda vårdarbetarnas intressen och skyldigheter. Nettoeffekten av den internationella migrationen av vårdpersonal måste vara positiv för utvecklingsländerna. När vårdpersonal försvinner utomlands bör detta kompenseras genom exempelvis kunskaps- och tekniköverföring för att bygga upp den inhemska hälsovården. Medlemsländerna uppmanas att avstå från att rekrytera hälso- och sjukvårdspersonal från utvecklingsländer om det saknas överenskommelser med berörda länder om hur rekryteringen ska gå till.
I koden slås fast att vårdpersonal som rekryteras utomlands ska anställas och befordras på samma villkor som inhemsk arbetskraft.
Förslaget till kod för internationell rekrytering kommer att behandlas av World Health Assembly, WHO:s högsta beslutande organ, vid dess möte den 17-22 maj i Genève.
År 2007 ställde sig den europeiska läkarorganisationen CPME, där Läkarförbundet är medlem, bakom liknande etiska regler för internationell rekrytering.
