Förra våren antogs en man som tidigare dömts för mord till läkarutbildningen i Uppsala. Snabbt stod det dock klart att inget landsting ville ta emot honom som praktikant, och därmed stoppades hans möjligheter att fullfölja utbildningen. Mannen menade att det var ett oriktigt avskiljande och anmälde universitetet till JK, som ännu inte avgjort ärendet.
Fallet fick regeringen att uppdra åt Högskoleverket att undersöka möjligheten att hindra att sökande som gjort sig skyldiga till allvarliga brott antas till vissa högskoleutbildningar, främst på skol- och vårdområdet.
I sin rapport avstyrker Högskoleverket av såväl praktiska som principiella skäl att man gör det obligatoriskt att visa utdrag ur belastningsregistret vid antagning till exempelvis läkarprogrammet. Samtidigt föreslår man att ett lärosäte som trots »tillräckliga ansträngningar« misslyckats med att hitta en praktikplats åt en viss student får dra in rätten för den studenten att genomgå praktik.
För att detta ska lösa grundproblemet – att hindra personer som begått svåra brott från att få patientkontakt och därmed riskera förtroendet för vården – förutsätts att landstingen vet om att en viss student gjort sig skyldig till sådan brottslighet. Högskoleverket anser att obligatorisk registerkontroll inför praktik bör övervägas på fler områden än skolområdet – läs vården – men att detta i så fall bör vara vårdgivarens ansvar.
Läkarförbundet anser i sitt remissvar att registerkontroll inte är rätt väg att gå. Frågan delar förbundet, och vid fullmäktigemötet 2009 röstades en motion från Medicine studerandes förbund som förordade registerkoll vid antagning och praktik ned med knapp marginal.
– Det här är en fråga som delat både CS och fullmäktige och där det är väldigt svårt att hitta en kompromiss. Vi har ingen lösning, men vi tror att man kan komma en bit på väg genom bättre resurser till handledarna så att de kan ha bättre koll på studenterna, och så att studenterna inte lämnas ensamma med patienterna, säger Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm.