I den svenska delegationen som besökte Care Hospital i Hyderabad i februari ingick flera läkare. En av dem är
Mikael Ohrling, sjukvårdsdirektör i Stockholms läns landsting:
– Vad vi fick se var knappast några medicinska innovationer, säger han. Nej, det som blev en aha-upplevelse för oss var Care-doktorernas enorma energi och innovationsförmåga. När de hade brist på sjuksköterskor startade de en sjuksköterskeskola. Och när de importerade stentarna var för dyra startade de en egen tillverkning.
– Det vore lockande att tro att förklaringen är att den indiska sjukvården är mycket mer oreglerad än den svenska. Men så enkelt är det inte. Den handlar mer om inställningen: en strävan att hela tiden hitta kostnadseffektiva och hållbara lösningar.
Den som bäst kan bedöma sjukhusets kärnverksamhet är Ulf Lockowandt, docent och överläkare på thoraxkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Förutsättningarna i Indien och Sverige är så olika att man inte ska jämföra lösningar rakt av, betonar han.
Att operera på nätterna och köra maskiner dygnet runt skulle knappast löna sig med svenska personalkostnader. Att kostnaden för en kranskärlsoperation i Hyderabad är en tiondel av den i Stockholm beror inte bara på att deras löner är lägre, utan också på att deras patienter är i genomsnitt tjugo år yngre och sjukdomsbilden mindre komplicerad. Och att försöka få svenska läkare att acceptera de indiska hjärtkirurgernas arbetstider vore varken möjligt eller önskvärt.
Ändå tror Ulf Lockowandt att vi har mycket att lära av Care-doktorernas sätt att angripa problemen:
– De utgår hela tiden från en kostnadsbild och försöker göra det bästa möjliga. Till exempel opererar de oftare än vi utan hjärt–lungmaskin, en teknik som funnits i mer än tio år men som aldrig slagit igenom i Europa eller USA. Resultatet blir kanske inte alltid riktigt lika bra – det är svårare att vara exakt när hjärtat rör sig – men vanligtvis fullt tillfredsställande. Och de får råd att operera fler patienter.
– På motsvarande sätt väljer de bort kranskärlsröntgen och gör i stället datortomografi. Resultatet blir inte riktigt lika bra. Men de slipper lägga in patienten, och kan därmed undersöka fler.
Ulf Lockowandt hoppas kunna återvända till sjukhuset i Banjara Hills för ett längre besök; han vill jobba där någon vecka för att lära sig mer om hur det fungerar.
– Även i Sverige kommer vi till en punkt när vi inte längre kan köpa in den senaste och dyraste MR-kameran bara för att någon har utvecklat den. Kanske är det bättre med en billig maskin eller metod som ger bra resultat i 95 procent av fallen, än en tio gånger dyrare som lyckas till 99 procent?
– För trettio år sedan var det otänkbart att GM skulle vilja lära sig något av Toyota. Sedan blev de omkörda, och nu använder vi »lean production« till och med i landstinget.
– I dag har de indiska läkarna börjat en utveckling som kan bli lika intressant. Då är det viktigt att vi finns med och skapar goda kontakter. Men det gäller att veta vad man ska studera. Toyota på 1980-talet skilde sig inte från GM genom att de skruvade i skruvar på något annorlunda sätt. Det var tänkandet och processerna som GM hade kunnat lära något av.
Den svenska delegationen stannade tre dagar i Hyderabad, och besökte förutom Care Hospital flera andra sjukhus och sjukvårdsaktörer. Initiativtagare till och organisatör för besöket var Leading Health Care, en tankesmedja som startats vid Handelshögskolan i Stockholm för att skapa en dialog om svensk sjukvård; som partners medverkar bland andra Socialstyrelsen, SKL och Sveriges läkarförbund.
Hyderabad är huvudstad i Andhra Pradesh, en av Indiens mest folkrika delstater och sannolikt den där det just nu händer mest på sjukvårdsområdet. Delstatsregeringen har en klar ambition att bygga ut sjukvården så att den ska nå även de mindre bemedlade, och har tagit flera intressanta initiativ där man samarbetar med aktörer utanför den traditionella offentliga vården: bland annat en ny sjukförsäkring för de allra fattigaste, som gör att även de har möjlighet att få sjukhusvård.
Leading Health Care har gjort en förstudie om sjukvården i Andhra Pradesh, och har nu sökt stöd från Sida för att göra en fördjupad studie av Care Hospitals och andra aktörer där:
– Det handlar inte om grundforskning, förklarar Hans Winberg, generalsekreterare i Leading Health Care. Nej, vi vill studera och beskriva exempel på innovativa vårdlösningar – både för att vara till nytta för de indiska aktörerna och för att se vad vi kan hämta hem till Sverige.
