Ett nytt e-sjukintyg håller på att ta form, i snabb takt. Arbetet pågår i ett projekt mellan Sveriges Kommuner och landsting, SKL, och Försäkringskassan och ska vara klart 30 april. Målet är att tidsödande arbete med pappersblanketter ska vara helt borta hösten 2011 då det ska bli möjligt att sända sjukintyget digitalt genom de elektroniska journalsystemen till Försäkringskassan. I arbetet ingår också att se till att sjukintygen ska bli lättare att fylla i. I första hand handlar det om blankett FK7263, men även andra medicinska underlag omfattas.

Läkare har länge uttryckt missnöje med sjukintygen, som anses svårbegripliga. Handläggare på kassan upplever å sin sida att många intyg är ofullständiga. Riks­revisionens analys från 2009 visade också att 75 procent av intygen är otillräckligt eller felaktigt ifyllda. Allmänläkaren Ylva Elm sitter med i en arbetsgrupp i projektet som har fört fram önskemål om att det bör finnas en enklare intygsblankett för »lätta sjukskrivningsfall«.
– Den skulle underlätta och snabba på processen, säger Ylva Elm, som arbetar vid vårdcentralen Linden i Katrineholm.
Men förslaget får nobben av Försäkringskassan. Tiden är för kort eftersom lagändringar skulle krävas.
– Försäkringskassan säger nej. Jag förstår att i vissa enkla fall skulle ett enklare sjukintyg kunna fungera. En klinik som utför knäoperationer har kanske bara tio olika typfall, vilket skulle kunna utgå från färdigskrivna intygstexter. Men lagen kräver en individuell bedömning kring varje patient, säger Peter Lindgren, projekt­ledare på Sjukvårdsrådgivningen, som leder arbetet.
Ylva Elm är besviken över att Försäkringskassan inte riktigt förstår den egentliga orsaken till fel ifyllda intyg.
– När vi till exempel fyller i ruta sju och tio i intyget, där vi ska ge en prognos för arbetslivet, får det konsekvenser för patienten och ersättningen som vi i vården inte är medvetna om, säger Ylva Elm.
Hon vittnar om en grundproblematik mellan kassan och vården som inte får någon lösning i nuvarande projekt. Om två kulturer, två språk, som krockar.
– Vi läkare vill egentligen bara göra den medicinska bedömningen, det enda vi har kunskap om. Vi vill inte bedöma arbetsförmåga, säger Elm.

Alla blanketter förblir enligt Peter Lindgren i princip oförändrade i e-form. Där­emot har Försäkringskassan gått med på förklarande texter.
– Vi kommer att göra om rubriceringen av de olika rutorna i sjukintyget, lägga in autotexter där det går och bättre hjälptexter så att det blir lättare att förstå vilken information som avses, säger Peter Lindgren.
Ruta fyra och fem i sjukintyget brukar enligt honom förbrylla läkare: skillnaden mellan funktionsnedsättning och aktivitetsnedsättning patienten får genom sjukdomen. En hjälptext skulle här kunna innebära typfrågor som »kan patienten stå?«, »kan patienten gå?« I sådana fall »i vilken grad«? Autotexter skulle kunna innebära att klassifikation av sjukdom via ICD-systemet kommer upp automatiskt på skärmen.
Läkaren Ulf Hallgårde, som sitter i både arbets- och styrgruppen, anser att projektet missar en historisk chans att effektivisera arbetet för vården. Han har stora visioner om ett mer dynamiskt system för sjukintygen, till exempel direkt upplysning om hur länge patienten redan varit sjukskriven och en databas som ger statistik på hur läkaren sjukskriver vid olika diagnoser eller i ett genusperspektiv.
Är det inte bra att informationen förbättras mellan Försäkringskassan och vården?
– Naturligtvis är det bra med förbättrad kommunikation. Men det viktigaste är att vi väljer en kommunikationsplattform som ger möjlighet att på sikt nå dessa visioner även om vi inte hinner få till det nu, säger Ulf Hallgårde, som är öron- näs och halsläkare och projektledare i Region Skåne.

I ett pilotarbete i Landstinget i Uppsala län görs de olika förbättringarna i sjukintygets formulär i samband med att det tekniska gränssnittet för e-överföring provas ut. Utöver auto- och hjälptexter som »poppar upp« ska det bli möjligt att till exempel läsa dubbla vyer (både elektronisk journal och sjukintyg), kopiera text och direktkoppla information per ICD-kod till riktlinjer om sjukskrivning från Socialstyrelsen. Det ska även gå att sjukskriva »per aktivitet«, till exempel operation. Att tekniken provas ut just i Uppsala beror på att landstinget använder ett och samma elektroniska journalsystem, Cosmic. När modellen är klar ska den föras ut i alla landsting. Men det är kort om tid.
– Det kan bli problematiskt för landsting som Stockholm som har väldigt många olika journalsystem att hantera, men vårt användargränssnitt och vår modell ska gå att applicera på andra system, säger Birgitta Pleijel, processledare och sjukgymnast.
Privata vårdgivare kommer att erbjudas ett webbgränssnitt som de uppmanas använda.

Ylva Elm ser mest fördelar med att sända sjukintyget med en knapptryckning, men också en nackdel om patienten inte »hunnit med« eller bara vill tänka över det som skrivits.
– Patienten måste känna att det känns rätt. Man skulle kunna lösa detta med att patienten ger ett aktivt med­givande och återkomma dagen efter. Det är ju patienten som intygar att intyget är rätt, säger Ylva Elm.
För att locka landstingen att beställa, bekosta och in­föra förändringar i sina journalsystem för att gå över till det nya sättet att skicka intyg finns bonuspengar, se LT nr 52/2009, utifrån den s k sjukskrivningsmiljarden, som är ett avtal mellan SKL och staten. I oktober 2011 får de landsting som till 90 procent använder sig av de nya medicinska underlagen dela på 200 miljoner kronor.
Vem vinner då på sikt med ett e-sjukintyg?
Enligt Peter Lindgren är det inga jättesummor att hämta för sjukvården.
– Vårdens vinst beräknas bli 180 miljoner kronor per år. Försäkringskassan och staten väntas spara en miljard kronor, säger Lindgren.
Läkarförbundet, SLF, genom Ove Andersson, ordförande i Distriktsläkarföreningen och ledamot av Läkarförbundets centralstyrelse, har också fört fram förslag om ett enklare situationsanpassat sjukintyg och bättre kommunikation med Försäkringskassan. Han ser hur e-intyget blir tydligare, dock inte enklare, med hjälprutor, eftersom det finns fler utsagor och rubriker att ta ställning till. Ove Andersson är annars positiv till den elektroniska lösningen, som även kommer att inkludera en fråga–svar-funktion, där handläggaren och läkaren kan mejla var­andra.
– Förhoppningsvis kan vi så småningom på detta sätt reda ut väldigt många av de tolkningsproblem som handläggaren får, säger Ove Andersson, som söker bättre alternativ än dagens service­telefon för Försäkringskassan.

Tommy Sundholm är enhetschef på enheten för sjukförsäkring och funktionshinder på Försäkringskassan. Han tror att fråga–svarfunktionen kan förbättra kommunikationen men kan också tänka sig andra lösningar.
– Vi ska diskutera frågan mer med Läkarförbundet. Vi är helt öppna för att nå fram till en bra kommunikation, säger Sundholm.
Men han har inte hört talas om något förslag om ett »enklare« sjukintyg.
– Det finns inget sådant förslag att ta hänsyn till från SKL, vad jag har hört. Dess­utom krävs lagändringar. Tidsplanen är dessutom kopplad till sjukvårdsmiljarden, och tiden är tajt redan nu, säger Sundholm.

Så ser tidsplanen ut

• Februari/mars 2010 Projektarbete mellan Försäkringskassan och SKL pågår tillsammans med arbetsgrupp av läkare, pilotarbete kring teknik i Landstinget i Uppsala län och arbete kring användbarhet med hjälp av läkare från vårdcentraler i Östergötland, Södermanland och Stockholm.
• 30 april 2010 En prototyp för digital överföring av sjukintyg genom elektroniska journalsystem är klar. En kravspecifikation skickas ut till landsting och leverantörer av de olika journalsystemen.
• Maj–december 2010 Landstingen handlar upp modell för införandet av e-intyg (medicinska underlag) i sina journalsystem. Ett stödprojekt startas för att hjälpa varje landsting och journalsystemleverantörerna med expertis.
• Januari–april 2011 Det nya systemet testas i landstingen.
• Juni–oktober 2011 Utbildningar av sjukskrivande läkare, sjuksköterskor och sjukgymnaster pågår.
• 31 oktober 2011 Driftstart sker, alla system ska fungera. 90 procent av intygen ska skickas via de nya e-funktionerna i journalsystemen för att ett landsting ska få vara med och dela på de 200 miljoner kronorna.