Växjöläkaren är sedan i februari misstänkt på den lägre misstankegraden, skälig misstanke, för att 2006 ha gett en kvinnlig patient i 80-årsåldern aktiv dödshjälp genom en kaliuminjektion. Kvinnans dotter, en tidigare kollega, har uppgivit att läkaren sagt till henne att modern fick »hjälp på vägen« när hon avled.
Samtidigt har landstinget i Kronoberg i en genomgång av ett hundratal dödsfall på avdelningen funnit att läkaren ofta skrivit in prognoser i journalerna om när patienterna skulle dö, prognoser som visat sig stämma med verkligheten.
– Den granskningen i kombination med den befintliga misstanken gör att vi bedömer att det finns anledning att titta på alla dödsfall på avdelningen där läkaren varit inblandad i vården, säger kammaråklagare Johan Henningsson.
Av de 78 journaler man gått igenom bedömer Johan Henningsson att det kan bli aktuellt att lämna över tio till femton till Socialstyrelsen för att man där ska se om det finns något som strider mot medicinsk praxis. Ännu har dock inget sådant beslut fattats, och läkaren är inte misstänkt i något ytterligare fall.

I fallet med den dråpåtalade läkaren vid Astrid Lingdrens barnsjukhus riktades kritik mot åklagaren för att inte Socialstyrelsen kopplades in i utredningen. Johan Henningsson säger sig inte direkt ha påverkats av den kritiken i sin hantering men anser samtidigt att hans utredning följer förslaget till ny patientsäkerhetslag, som säger att Socialstyrelsen ska rådfrågas vid misstanke om brott i samband med hälso- och sjukvård.
– Men innan vi skickar något till Socialstyrelsen gör vi en sållning. Om det inte finns skäl att tro att brott kan ha begåtts finns det ingen anledning att skicka materialet vidare.
När det gäller det ursprungliga fallet med den äldre kvinnan har man inte varit i kontakt med Socialstyrelsen, enbart med Rättsmedicinalverket.
Varför har ni inte lämnat över det första fallet till Socialstyrelsen?
– Där anser vi att den granskning vi gjort är tillräcklig för att belysa om fel har begåtts eller inte.
I utredningen väntar närmast ytterligare förhör med läkaren. Man inväntar också viss övrig information. Exakt vad den informationen skulle bestå i vill Johan Henningsson inte gå in på, men han medger att möjligheterna att få fram teknisk bevisning är närmast obefintliga.
– Man får titta på sådant som journaler, läkemedelslistor och omvårdnadsantekningar och se om det finns något som verkar konstigt.
När kan det bli aktuellt med beslut i åtalsfrågan?
– Om det blir en extern granskning kommer det att dra ut på tiden. Annars hoppas jag kunna fatta beslut inom de närmsta månaderna.