– Att deltidsarbetande läkare sjukskriver mer var jag lite överraskad över, och vad det står för vet jag inte. Det skulle jag vilja titta på lite mer, säger Gunilla Norrmén, distriktsläkare i Askersund, som försvarar sin avhandling i allmänmedicin (Uppsala universitet) på Universitetssjukhuset i Örebro den 3 maj.
Varför blir en del personer sjukskrivna när de går till doktorn, men inte andra? Det har varit den underliggande frågan för avhandlingen, som analyserar olika faktorer som har betydelse för allmänläkares sjukskrivningsbeslut. Avhandlingen består av fyra delarbeten baserade på enkätmaterial från 67 allmänläkare och 642 patienter i Örebro län.
Den starkaste faktorn för sjukskrivning är patientens egen bedömning av sin arbetsförmåga. Och den bedömningen stämmer oftast överens med doktorns bedömning, visar avhandlingen.
– Det är inte så överraskande, så borde det vara. Men i den allmänna debatten hävdas ofta att det är patienten som styr, men jag ser det mer som att patienten vet, säger Gunilla Norrmén.
Hon påpekar att hennes studier inte omfattar långdragna sjukskrivningsfall, och det är kanske främst i dem som det förekommer att läkare och patient har olika uppfattning.
Har du kunnat studera i vilken mån läkarna också tar rätt beslut?
– Nej, det är ju svårt. Det har jag inte underlag för. Men ju större kunskap man får om området, desto större möjligheter för doktorn att göra en bedömning som hamnar någorlunda rätt.
Ett annat fynd är att patienter som sökte för muskuloskeletala besvär löpte ökad risk för sjukskrivning, men inte med diagnos som rörde rörelseapparaten. Men när doktorn bedömde att besvären i huvudsak var kroppsliga, då var sannolikheten för sjukskrivning i stället lägre.
– Jag ser det som att det som uppfattas som diffust är svårt att bedöma, och då kan det hända att man är frikostigare i sin bedömning.
Inte heller detta överraskade egentligen Gunilla Norrmén.
Hon gör ingen värdering av de faktorer som påverkar sjukskrivning, men hon resonerar om förklaringar, till exempel om de deltidsarbetande läkarna:
»Faktorer som att vara i en livsfas med stort åtagande utanför arbetet, eller att ha livsomständigheter som sätter ner krafterna kan vara bakgrund till att välja deltidsarbete. Att läkaren då har större förståelse för patientens lidande och nedsatta krafter eller att läkaren använder sig själv som måttstock för vad som krävs för att arbeta kan också relatera till att den deltidsarbetande sjukskriver mer«, skriver hon i avhandlingen, men påpekar att av de 67 allmänläkarna i materialet var endast 12 deltidsarbetande, vilket gör att resultaten får tolkas försiktigt.
Gunilla Norrmén är också verksam bland annat som kursledare på Provinsialläkarstiftelsens kurs »Sjukskrivning i konsultationen«, som Läkartidningen beskrev i nr 48/2005 sidan 3630–6.
Jämfört med när kursen började ges i början av 2000-talet har det hänt mycket. Läkarna diskuterar och ifrågasätter sjukrivning på ett annat sätt i dag. Regelverket har ändrats. Sjukskrivningstalen har gått ner. Läkarna har fått ett beslutsstöd, »på gott och ont«, tillägger hon. De problem som distriktsläkare tar upp på kursen ser lite annorlunda ut i dag.
– Nya problem har tillkommit, de har ofta med Försäkringskassans agerande att göra på ett sätt som de inte hade de första åren. Då var det oerhört ovanligt att Försäkringskassan nekade sjukpenning. Nu finns det situationer när patienter kommer i kläm.
Diagrammet visar de olika riskfaktorerna för sjukskrivning i relation till varandra.
