– Det är extra allvarligt att landstinget inte gör någonting åt systemfelen i en situation där var tredje läkartjänst inom primärvården är vakant, säger Robert Svartholm, distriktsläkare i Boden.
I namnlistor, undertecknade av omkring 130 doktorer inom primärvården, ställs krav på en kursändring och på att politikerna inleder en dialog med läkarkåren för att lösa problemen.
Maria Truedsson, allmänläkare i Hortlax utanför Piteå, pekar på tre områden som orsaker till aktionen:
• Generella besparingar på 2 procent inom landstinget, vilket för primärvårdens del innebär ett tapp på 50 miljoner kronor.
• Planerna på en närsjukvårdsreform där en större arbetsbörda läggs på primärvården.
• Vårdvalsreformen blev inte den framtidssatsning som läkarna i Norrbotten hoppades på.
– Tvärtom leder vårdvalsreformen, som den utformats här i Norrbotten, till besparingar inom primärvården. Det är en särskilt stor besvikelse eftersom många av oss hade stora förhoppningar knutna till reformen, kommenterar Maria Truedsson.
– Landstingsledningen hade här chansen att göra någonting åt det faktum att 100 000 invånare i Norrbotten saknar en egen doktor, men man tog den inte. I Norrbotten finns relativt många specialister i allmänmedicin som lämnat primärvården för att jobba med annan sjukvård och det finns en potential att locka tillbaka den gruppen genom att erbjuda en bättre arbetsmiljö.

Namnlistorna, ett initiativ i samverkan mellan Distriktsläkarföreningen och Svensk förening för allmänmedicin, överlämnades när landstingsstyrelsen var samlad för ett möte. Men läkarrepresentanterna nekades att träffa styrelsens ledamöter, vilket inte direkt förbättrat klimatet mellan läkarkåren och landstingsledningen.
– Det finns en frustration över att politikerna vägrar att ens lyssna till våra argument. I stället hänvisar man till att synpunkter ska föras fram i hierarkisk, byråkratisk ordning: via enhetschef, divisionschef och så vidare. Det fungerar ju inte! Det vi vill få fram har ju filtrerats längs vägen när det väl når politikerna, säger Robert Svartholm.
– Nu blev vi faktiskt lovade en dialog med den politiska ledningen i samband med att listorna lämnades över, men sedan dess har det varit tyst om saken. Så jag är osäker på om det var så mycket värt.
Landstingsdirektör Elisabeth Holmgren menar att kritiken är överdriven och saknar stöd i nationella jämförelser, där Norrbottens primärvårdsresurser ligger cirka 25 procent över genomsnittet.
– Det bör vi göra med tanke på våra långa avstånd och att våra vårdcentraler i glesbygd behöver erbjuda vård som ofta sorterar under slutenvården i andra landsting. Men vi ligger även resursmässigt över ett grannlän som Västerbotten med liknande glesbygdsstruktur.

Elisabeth Holmgren medger att den stora närsjukvårds­reform som presenteras nästa år kan innebära att primärvården får ett större ansvar för akut sjukvård.
– Men om vi ändrar strukturer och flöden inom vården, kommer vi förstås även att justera de ekonomiska ramarna. Så man kan inte se detta som någon besparing inom primärvården.
Robert Svartholm aktar sig för att ta ordet läkarflykt i sin mun när han kommenterar situationen i Norrbotten:
– Vi kan inte räkna med att rådande läge, där en av tre allmänläkare saknas, kommer att ljusna. Arbetsbördan gör att många äldre läkare väljer att gå i pension några år innan 65 och bland de yngre är det allt fler som lockas söderut till bättre arbetsmiljö och högre löner.