– Ansvaret vilar helt och hållet på arbetsgivarna. De måste bli mycket bättre på att ta referenser. Det måste göras på allvar. Jag är mycket besviken över att den här situationen uppstår. Och det är inte första gången. Det är slarvigt och oansvarigt från arbetsgivarnas sida att inte bättre kolla referenser, säger Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Läkarförbundet.
Behöver kraven skärpas ytterligare?
– Arbetsgivaren är skyldig att erbjuda patientsäker vård. Det finns redan ett tydligt ansvar. Till viss del kan den nya patientsäkerhetslagen med skärpt skrivning kring patientsäkerheten göra ansvaret tydligare, och det är bra.
Argumentet att det är svårt att kontrollera ett ökat flöde av läkare över nationsgränserna håller enligt Eva Nilsson Bågenholm inte.
– Vi har under många år haft ett stort flöde av läkare mellan de nordiska länderna. Det är ingenting nytt.
Kan ett gemensamt nordiskt register över läkare förebygga att situationer som med den danska läkaren inträffar?
– Jag är rädd att det blir en alltför stor administrativ apparat. För anställda läkare har inte en lista någon större verkan. Men kanske kan en lista vara effektiv när det gäller att stoppa missförhållanden bland privatpraktiserande läkare.
Är det en fråga som kan vara känslig av integritetsskäl?
– Integriteten är inget problem. Vi måste ha en öppenhet när det gäller våra kvalifikationer. Det ska aldrig gå att dölja vad läkarna har med sig i bagaget, understryker Eva Nilsson Bågenholm.
Socialstyrelsen hade fått information om att den danska läkaren i Hudiksvall förlorat sin specialistlegitimation i Norge. Läkaren hade dock kvar sin läkarlegitimation. Socialstyrelsen har i dag inte möjlighet att hålla reda på var en läkare arbetar, en förutsättning för att kunna slå larm till arbetsgivare.
– Systemet och samarbetet måste förbättras på något sätt, säger Per-Anders Sunesson, chef vid Socialstyrelsens tillsynsavdelning.
– Vi påbörjar nu en rättslig analys om det är möjligt att registrera personuppgifter om läkare verksamma i andra länder i ett gemensamt internationellt dataregister. Vi måste titta på sekretesslagstiftningen och patientdatalagen och utifrån dessa avgöra om ett register är möjligt. Registret ska i första hand gälla för de nordiska länderna, men på sikt är det givetvis önskvärt med ett register för hela Europa. Frågan är angelägen och ökar i betydelse i takt med att rörligheten mellan länderna ökar, menar Per-Anders Sunesson.
Hur påverkar den kommande patientsäkerhetslagen ett eventuellt liknande fall som det med den danska läkaren?
– I ett framtida system i Sverige skulle ett sådant fall med all säkerhet hamna som ett prövotidsärende, förutsatt att inte anmälningsärendena är så allvarliga att vi tycker att legitimationen ska dras. Inom ramen för det nya förslaget kommer vi också kunna besluta om en plan för prövotidens genomförande med hänsyn till behov av kompetensutveckling och exempelvis behandling mot missbruk, säger Per-Anders Sunesson.
