Vad glada och intresserade ungdomarna är, utbrister Monica Persson, rekryterare för Landstinget i Värmland, med ett genuint värmländskt gemyt.
Det är sen eftermiddag vid Medyk, Medicinsal 1, Medical Academy i Gdansk, staden där andra världskriget startade och där Lech Walesa ett antal decennier senare organiserade varvsarbetare som en murbräcka i kommunistblocket.
Bakom spetsgardinerna i campusets centralbyggnad är mackorna uppätna, broschyrerna utdelade och det mesta av läsken urdrucken. Surret i den modesta föreläsnings­salen har mattats i takt med att medicinstudenterna troppat av. För landstingsrepresentanterna är arbetsdagen i det närmaste över. För studenterna väntar ytterligare några timmars råplugg på studentrummen.

Arbetsmarknadsträffen, ett samarbete mellan Läkarförbundet och Medicine studerandes förbund tillsammans med landstingen i Norrbotten, Västernorrland, Värmland och Blekinge, tycks falla väl ut för såväl arbetsgivare som studenter.
Anspänningen hos luttrade rekryterare har ersatts av ett porlande hopp.
– Jag hoppas att detta kommer bli en viktig rekryteringsbas. Primärvårdsledningen var väldigt angelägen om att jag skulle åka på det här. Det är ett tillfälle vi inte får missa, säger Ann-Catrin Jonsson, utlandsrekryterare, Landstinget i Västernorrland.
– Det är lättare att rekrytera en ung människa som kan språket, utan sociala förpliktelser än att rekrytera äldre socialt och yrkesmässigt etablerade läkare, fortsätter hon.
Västernorrland har under flera år rekryterat i Polen med hjälp av rekryterings- och språkutbildningsföretag. Att knyta kontakter med svenska studenter i Gdansk ger nya möjligheter till framtida lyckade förhållanden.

Kvällens snackis bland rekryterarna blir hur man framöver ska kunna möta Gdansk-studenternas behov av att göra sommarpraktik. Ett rykte säger att Kalmar läns landsting redan träffat en överenskommelse med Gdansk Medical Academy om att erbjuda praktikplatser (se artikel nedan). Praktikplatser är något som medi­cinstudenterna i Gdansk efter­frågar. Samtidigt ser landstingen i dessa en utmärkt möjlighet att knyta kontakter med studenterna.
Högt på önskelistan för Gdansk-studenterna är att få vikariera som underläkare efter termin nio, motsvarande vad som gäller för studenter vid svenska medicinska fakulteter.
MSF-Utland ska gemensamt försöka övertala Socialstyrelsen.
– Vi är helt övertygade om att det inte handlar om kvalitet på utbildningen.
Socialstyrelsen måste komma hit till Gdansk och titta, säger Malin Engberg, studerandeombud och sekreterare MSF-Gdansk, som bildades i höstas.
Bland de svenska studenterna i Gdansk finns en utbredd känsla av att känna sig försummade av det svenska samhället.
– Vi är 400 svenskar här. Men kontakter med Sverige är något man får kämpa för. Bland annat har vi sett till att få hit två nummer av Läkartidningen till vårt bibliotek. Tidningen får våra medlemmar att känna sig som en del av en grupp. Men portot är inte billigt.

Att en förändring kan vara på gång är också Fredrik Eklöfs intryck, ansvarig för medlemsrekryteringen på Läkarförbundet och den som sytt ihop arbetsmarknadsträffarna i Gdansk, Warszawa och Wroclaw.
– Socialstyrelsen har visat intresse för att vara med nästa gång. Det skulle tillföra mycket, säger Fredrik Eklöf, som i kontakt med utlandsstuderande sett ett stort behov av såväl MSF-Utland som arbetsmarknadsträffar likt denna.
– Det blev ett bra möte på alla orter. Men medan man i Gdansk mer knöt kontakter uppstod på de andra orterna en diskussion med frågor som »Hur ser ni på oss i förhållande till andra läkarstuderande?«

Polen är nu det största externa utbildningslandet av svenska läkare, med närmare 750 medicinstuderande vid sex olika skolor. Störst är Medical Academy i Gdansk, där de flesta elever är svenskar och norrmän, bland dem Alexander Sussman och Evelina Pantzar, som Läkartidningen besökte för snart två år sedan. Många kursare har dock fallit ifrån på vägen. Sjuttio elever fanns med vid start för sex år sedan, 40 utexamineras.
För dem som tagit sig genom nålsögat tycks det gå bra:
– Jag känner inte till någon som inte har fått AT-tjänst, säger Alexander Sussman, som släntrar in på träffen mest av sociala skäl. Likt många kursare går han ut i arbetslivet med 600 000 kronor i studieskulder, men är inte orolig.
Han har erbjudits plats bland annat i Nordnorge, men också i Sverige. Vid tillfället för intervjun har han ännu inte bestämt sig. Eld­dopet genomgick han i fjol somras vid ett sjukhus i Finland.
– Men många på skolan tar AT där de får, och har inga större krav, är lite rädda, och tror att de är nedprioriterade, säger han.
Inte heller kurskamraten Evelina Pantzar känner längre någon stress. Hon hälsar glatt på rekryteraren Monica Persson, inför AT-tjänst­göringen i Karlskoga, som hon börjar i sommar.
– I dag är jag trygg i mitt yrke. Jag har landat, säger hon.

Lättare att bedriva utlandsstudier

Möjligheten att studera till läkare utomlands har ökat i takt med att EU:s inre marknad vuxit. Forna östländer som Polen, Ungern och Rumänen driver medicinsk utbildning på export, riktat framför allt till norska och svenska ungdomar, som kan ta med sig statliga studiemedel vid studier utomlands. (Se »Sverige räknar med studenter som betalar sin utbildning», LT nr 44/2008 sidorna 3096-102).

Utbildning på export

Läs även
»Matchmaking« i Gdansk. Här träffas läkarstudenterna och de svenska rekryterarna
Gdansk och Kalmar samarbetar om praktikplatser
Maria Ehlin Kolk till utlandsstudenterna: Bilda lokala klubbar där ni är
Regler kan komma att ses över



Studenterna i Gdansk tar merkostnadslån för undervisningsavgifter. Centrala studiestödsnämnden uppskattar att nuvarande studenter kommer att ha lån på 600?000–800?000 kronor efter utbildningen. Chanserna är dock goda att Jessica Nauska, Sophie Elfström och Christian Stener kan förhandla sig till hjälp med avbetalningen av kommande arbetsgivare. Foto: Ludmila Mitrega/Scanpix



Fredrik Eklöf, ansvarig för Läkarförbundets medlemsrekrytering, ser ett stort informationsbehov hos studenterna om vad som gäller på svensk arbetsmarknad. foto: Ludmila Mitrega/Scanpix